Inkomstklyftorna i Sverige rekordstora
Inkomstskillnaderna har aldrig varit större i modern tid, visar ny statistik. Även med nuvarande S-ledda regering har klyftorna ökat. Regeringen pressas nu hårt från vänster och de egna leden för att den gör för lite. Moderaterna vill täppa till underifrån.
Nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att inkomstskillnaderna, enligt den så kallade gini-koefficienten, aldrig varit större, åtminstone inte sedan 1991 då SCB började mäta. Statistiken för 2016 visar också att den rikaste tiondelen drar ifrån. Den rikaste tiondelen har nästan lika stor del av den totala disponibla inkomsten som den halva av befolkningen som har lägst inkomst.
– Vi har haft begränsade resurser att driva den politik vi har velat, säger finansminister Magdalena Andersson (S). – Jag är verkligen inte nöjd med det.
VÄNSTERPARTIET GÅR HÅRT åt den rödgröna samarbetspartnern för att inkomstklyftorna har ökat till rekordnivå.
– Det är kapitalinkomsterna som gör dem rika, vi har tagit upp det här gång på gång med regeringen, att beskatta kapitalinkomster mer och de vägrar i sten. Socialdemokraterna vill inte beskatta Sveriges miljardärer, säger Vänsterledaren Jonas Sjöstedt.
Han vill se progressiv kapitalskatt, högre ju rikare man är. Skatt på stora arv och någon form av förmögenhetsskatt och återinförd fastighetsskatt.
– Socialdemokraterna är rädda för frågan om fastighetsskatt. I dag har du lika hög fastighetsavgift i en liten stuga med vita knutar som en 300 kvadratmeters villa i Djursholm, säger Sjöstedt.
Även LO vill se mer kapitalskatter och också inifrån Socialdemokraternas ungdomsförbund mullrar det:
”Det här visar att vi måste börja beskatta kapitalinkomster hårdare * I snitt har alla grupper fått det bättre mellan 2005 och 2016. Den reala ekonomiska standarden har ökat med 35 procent i snitt. * Men samtidigt har skillnaderna ökat. Den halva av befolkningen med lägst inkomst hade 2016 29 procent av den totala disponibla inkomsten. 2005 var den siffran högre, 32 procent. De rikaste tio procenten har samtidigt ökat sin andel av den totala inkomsten från 24 till 27 procent. * Det innebär att de tio procenten med högst inkomster drar in lika mycket som den halva av befolkningen som har lägst inkomst. än i dag. Vanligt folk ska vara vinnarna av S politik, inte den rikaste eliten”, skriver Ssu-ordföranden Philip Botström i en skriftlig kommentar.
Finansminister Magdalena Andersson (S) pekar på att resurserna varit för små för att täppa till klyftorna – att hon fick ta över stora underskott i budgeten efter Alliansregeringen.
– Anmärkningsvärt att Magdalena Andersson säger att hon inte har resurser mitt i en högkonjunktur, säger Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.
MODERATERNA HAR EN annan ingång på problemet med inkomstklyftor – den växande underklassen bland invandrare.
– Det är det man ska oroa sig för, att inte fler halkar efter. Där ser vi att många inte kommer i arbete, att de lever på bidrag år efter år Där behövs reformer i form av bidragstak och fler vägar in på arbetsmarknaden, säger hon.
– Att vi har ett antal personer som är rika är inte problemet, fortsätter Svantesson.
En stramare invandringspolitik är nödvändig, anser hon.
– Vi kan inte ha en så stor invandring som vi har haft, då kommer också klyftorna att öka, säger Svantesson.