Kriminaliteten är ett hot mot svensk handel och mot Sveriges välstånd.
EKONOMISKT HOT. Kriminaliteten ökar inte bara oron utan riskerar också att sinka Bnp-utvecklingen.
LEDARE 22/3. Bostadsbrist, höga skatter, krångliga regler och brist på arbetskraft med rätt kompetens. Allt detta brukar nämnas när hinder för svenska företagares möjlighet att växa diskuteras. Och visst stämmer det.
Men det finns ett till problem, som förvisso flitigt debatteras varje dag i medierna, som sällan kopplas till företagande: brottsligheten.
KRIMINALITETEN HOTAR SVERIGES konkurrenskraft. Det skriver Mattias Dahl och Li Jansson från Säkerhetsföretagen i en debattartikel i Dagens Samhälle (19/3). De hänvisar till en italiensk studie som visade att brottslighet avskräcker människor som vill investera i företag.
Resultatet blir att BNP sjunker. Att samma sak gäller i Sverige verkar troligt. Kriminalitet och oordning är ett större hot mot svenska företagare än skattesatserna, visade en rapport från Världsbanken 2014. Att det har ändrats är inte särskilt troligt. Snarare tvärtom.
I slutet av januari i år larmade branschorganisationen Livsmedelshandlarna att stölder och hot har blivit handelns största problem. Det handlar om människor som snattar, tiggare som sitter utanför butiken och regelbundet går in och tar mat utan att betala, och regelrätta hot och trakasserier från gäng (Dagens industri 22/1).
Svensk Handel beräknar att dessa brott kostar handeln lika mycket som hela statens polisbudget. Utöver stölderna måste handeln betala kostnader för övervakningskameror, väktare och personal som inte kan jobba kvar i en utsatt position.
Bilden bekräftas av en rapport från Stockholms Handelskammare från i höstas. Handelskammaren undersökte förutsättningarna för företagare i så kallade utsatta områden i huvudstaden. En av fyra tillfrågade ansåg att brott och otrygghet är det största hindret för deras företagande.
Det är lätt att föreställa sig vad resultatet blir: nedlagda närbutiker, sämre samhällsservice, förortscentrum som förlorar liv och rörelse eftersom butiksägarna tröttnar på våldet och bommar igen.
Det hela blir en negativ spiral. Dels för de platser där handlare inte kan driva butiker på grund av risken att personalen blir rånad eller hotad, men också för Sveriges ekonomi som helhet. Brottslighet ökar otryggheten, vilket leder till att den sociala tilliten sjunker.
Det kan i sig påverka den ekonomiska utvecklingen. Att länder som har ett högt socialt kapital, det vill säga där människor litar på varandra och där graden av misstänksamhet är låg, också har en mer gynnsam ekonomisk utveckling är ingen nyhet.
IBLAND KRITISERAR POLITIKER och debattörer de som varnar för den ökade brottsligheten, och pekar på att det faktiskt går bra för Sverige ekonomiskt. Då kan det vara värt att påminna om att kriminaliteten inte bara ökar oron, utan också riskerar att sinka Bnp-utvecklingen. Oavsett vad man tycker om att ”ta människors oro på allvar” kan man konstatera att brotten påverkar ekonomin och därmed skatteintäkterna. Vilket i sin tur begränsar önskade investeringar i ökade barnbidrag, miljösubventioner eller vad man nu har för politiska prioriteringar.
Svensk Handel beräknar att dessa brott kostar handeln lika mycket som hela statens polisbudget.