Ny politik för landsbygden efterlyses

Det behövs en ny politik för Sveriges landsbygder. Det efterlyser Landsbygdsriksdagen som avslutades på söndagen. Ökat bostadsbyggande, bättre transporter och bättre service och trygghet, är de viktigaste frågorna som lyfts fram.

Landsbygdsriksdagen konstaterar i sitt gemensamma uttalande att landsbygdens behov har nedprioriteras under lång tid och att det har skapat ett kluvet land. Krafttag mot den negativa utvecklingen efterlyses.

”Vi vill ha ett land i balans. Vi måste finna nya lösningar på landsbygden som anpassas efter de lokala förhållandena. Vi tycker att landsbygden måste få finnas till på sina egna villkor och utvecklas efter sina egna förutsättningar”, heter det i uttalandet.

– Vi pratar om balans. Vi arbetar inte mot något utan för, säger Staffan Nilsson, som är en av två ordförande i Hela Sverige ska leva, som arrangerar Landsbygdsriksdagen.

HAN SER Landsbygdsriksdagen som en kraftig manifestation för landsbygdens frågor. Politikerna måste ta frågorna på allvar, inte minst mot bakgrund av vad som hände i USA och med brexit. Lördagens partiledardebatt imponerade dock inte alltför mycket på honom.

– Det är lätt att lova, men det gäller att leva upp till det också, säger Nilsson.

Hela Sverige ska leva efterlyser en utredning av möjligheterna att låta värdena av naturresurser som vind och vatten stanna kvar lokalt.

– Den frågan borde kopplas till den översyn av skatteutjämningssystemet som nu pågår. Man bör titta på Norge, det finns lärdomar att dra där, säger Staffan Nilsson.

LANDSBYGDSRIKSDAGEN efterlyser ökat bostadsbyggande, bättre möjligheter till resor och transporter, digitalisering av hela Sverige, bättre service och trygghet och mer lokalt inflytande.

Det ska ske genom att beslut inte fattas som påverkar landsbygderna negativt. Regelverk ska förenklas och byråkratin minskas. I uttalandet efterlyses att lokal finansiering, inflytande och civilsamhället främjas.

Framtidstron på landsbygden är svagare än i städerna. Enligt en Ipsos-undersökning som DN presenterade nyligen tror bara 35 procent i landsbygdskommunerna på en god ekonomisk utveckling, mot 62 i storstäderna. 30 procent i landsbygdskommunerna tror att den egna orten har dåliga framtidsutsikter jämfört med 16 procent i storstäder.