Det är bra att bilföretagen som fuskat med utsläpp från dieselbilar får betala.
FÖRBJUDET. Flera tyska städer har infört dieselförbud inom stadsgränserna, och liknande miljözoner kommer snart i Sverige.
LEDARE 18/6. Ytterligare en ”dieselgate” tornar upp sig. Volkswagenskandalen 2015, där den amerikanska miljömyndigheten avslöjade att biltillverkaren skapat en mjukvara som lurade utsläppstesterna, ledde till dryga böter och krav på att justera de bilar som sålts under falsk flagg.
Redan då cirkulerade rykten om att fler biltillverkare skulle bli påkomna. Förra måndagens nyhet om att Daimler, som bland annat äger Mercedes-benz, tvingas återkalla 774 000 bilar efter ett beslut av den tyska regeringen (DI 11/6) var därför inte särskilt överraskande.
I GRUNDEN ÄR det klimatambitionerna som ligger bakom. När kraven kom på att minska koldioxidutsläppen från personbilarna blev dieselmotorn ett alternativ. Men med de minskade koldioxidutsläppen följde istället ökade utsläpp av kväveoxid – en gas som i stadsmiljö ansamlas och gör luftkvaliteten betydligt sämre.
Det är det som lett till beslut om miljözoner med dieselförbud, regler som redan är på plats i flera tyska städer, och som implementeras i Sverige 2020. Det riskerar i sin tur att leda till att andrahandsvärdet på många dieselbilar minskar.
Efter allt detta är det inte konstigt att förtroendet för diesel som bränsle och viljan att köpa en sådan bil fått sig en rejäl törn. Det är dock en olycklig utveckling. I takt med att medvetenheten om kväveoxiderna ökat har också nya miljökrav kommit till. Euro 6d, en nyare variant av miljöklassningen Euro 6, innebär att nya dieselbilar kommer att klara utsläppskraven även i de nya, verklighetsbaserade tester som görs.
Och som fyra ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott skrev på SVD Debatt i våras (6/4) är dieselbilen betydligt bättre ur klimatsynpunkt. Där en normal bensinbil förbränner 0,75 liter fossilt bränsle per mil går det bara åt 0,5 liter i den effektivare dieselmotorn. Tankas den dessutom med hälften iblandat biodrivmedel är den fossila användningen bara en tredjedel. Lägg därtill möjligheten att bygga hybridbilar med dieselmotorn som grund.
Det är en effektivitet vi inte klarar oss utan i omställningen till en klimatvänlig fordonsflotta. Men den riskeras både av utsläppsskandalerna och av politiska beslut. Det handlar dels om miljözoner, men också om bonus malus-systemet som börjar gälla för alla bilköp i sommar. Där beläggs nya dieselbilar med extra avgifter, oavsett miljöklass.
Som professor Runar Brännlund påpekar i en debattartikel (SVD 14/6) subventioneras samtidigt laddhybridbilar både genom en bonus på inköpspriset och lägre fordonsskatt. Det innebär att en hybridbil med stor bensinmotor, med långt högre utsläpp än en normal dieselmotor, gynnas kraftigt trots att den inte är bättre för klimatet.
DIESELNS DÅLIGA RYKTE har till viss del varit välförtjänt. Det är bra att bilföretagen som fuskat med utsläppen får betala.
Men varken gångna skandaler eller miljömässigt ögontjänande borde få styra politiken framåt. Dieseln har fortfarande en roll att spela för att rädda klimatet. Släng inte bort den möjligheten.
Det är bra att bilföretagen som fuskat med utsläppen får betala.