Lantbrukare oroas över vattenskydd
HALMSTAD: KOMMUNEN FÅR KRITIK FÖR BRISTANDE INFORMATION
Flera markägare är kritiska mot att de inte fått rimlig tid att yttra sig över kommunens förslag att utöka vattenskyddsområden. Oro finns också över hur det påverkar deras lantbruk. – Ingreppet blir oerhört stort och vi vill helst stoppa förslaget, säger Per Carlsson.
”Det här orsakar enormt stora effekter för markägarna.”
CARL KUYLENSTIERNA
För några veckor sedan meddelade kommunen att man planerar att utöka skyddet kring två vattentäkter, Prästjorden och Fotstad. Beskedet kom som en överraskning för flera markägare och lantbrukare, bland annat Sven-åke Ottosson, Torbjörn Nilsson, Oskar Kjell, Carl Kuylenstierna och Per Carlsson.
Två av dem har dessutom inte fått den information om ärendet som kommunen uppger att de har skickat ut till alla berörda.
– Vi har inte fått några besked alls och tycker att kommunen har varit ganska nonchalant, säger Sven-åke Ottosson och Per Carlsson.
Övriga har visserligen fått utskicket men anser att brevet var helt intetsägande i förhållande till hur stor påverkan ett utökat vattenskydd skulle få. Många har inte förstått allvaret, menar de.
– Det borde ha aviserats på ett helt annat sätt än i ett brev där det i princip bara står att jag kanske berörs. De borde ha kontaktat oss direkt, de borde ha haft informationsmöten. De säger att de har haft ett i maj, men det är ingenting som någon av oss känt till, säger Torbjörn Nilsson.
I BREVET, som kom i början av maj, uppmanas fastighetsägarna att gå in på Laholmsbukten va:s hemsida för att där läsa vad förslaget innebär. Synpunkter ”måste lämnas skriftligt senast 1 juni”.
En knapp månad är alldeles för kort tid för att ha en rimlig chans att sätta sig in i vad ett utökat skydd skulle innebära, anser de.
– Enligt handboken för hur man ska göra vattenskyddsområden står det att man ska vara extra noggrann med samrådsmöten för det här orsakar enormt stora effekter för markägarna. Det känns som att man försökt smyga igenom detta, säger Carl Kuylenstierna.
LANTBRUKARNA KAN i nuläget inte säga exakt vilka effekter ett utökat vattenskydd skulle få, men vissa saker vet de säkert.
– Det är ett ingrepp i nyttjandeoch brukarrätten. Jordbruket får ännu mer restriktioner och begränsningar än vad man har i dag och det är redan väldigt kontrollerat från bland annat EU, länsstyrelsen och Jordbruksverket, säger Per.
– Det blir svårare för oss att bruka jorden, för man får inte använda vilka bekämpningsmedel man vill. Det är begränsningar med gödselanvändning och även med djurhållningen, tillägger Oskar Kjell.
Med ett vattenskydd följer även tillståndsplikt för i princip allt vilket försvårar möjligheten att bedriva både djurhållning och växtodling, menar de. Oro finns också för ett minskat värde på fastigheterna.
– Det handlar som vi ser det om 50 procent om du får hela din gård i skyddsområdet, säger Torbjörn.
– Att man dessutom går ut på det här sättet och tror att man mer eller mindre kan konfiskera vår mark utan att ens nämna någon form av skälig ersättning, och då talar vi inte om några hundratusen utan om mångmiljonbelopp, det är ganska allvarligt. För flera är detta näst intill en tragedi, tillägger Per.
I FÖRSTA HAND vill markägarna stoppa förslaget eftersom de anser att ingreppet på lantbruket och produktionen av livsmedel är större än det man vinner på att skydda Fotstad.
– Vi har ingenting emot att skydda vattnet, men enligt kommunens egna uppgifter producerar Fotstad två procent. Då kan man börja ifrågasätta detta lite, säger Torbjörn.
Alla är också överens om att det finns verksamheter som utgör en betydligt större risk än jordbruket.
– Man sväljer elefanter och silar mygg. En titt på kartan visar att vi har en europaväg, en riksväg, minst en länsväg, en dubbelspårig järnväg och en gasledning i området, säger Per.
–Prästjorden, som är den viktigaste täkten, ligger bara några meter från E 6. Tänk om en lastbil med kemiska medel eller annat välter där. Det känns som att den risken är miljontals gånger större än att det skulle hända något med våra verksamheter, tillägger Carl.
Alla påpekar också att de är väldigt måna om sina fastigheter.
– Vi slarvar inte med marken som vi äger och brukar, detta är ju vår försörjning, säger Sven-åke.
Lantbrukarna har tagit hjälp av LRF och begärt anstånd i ärendet, vilket man fått (se artikel intill).
– Nu förväntar vi oss att kommunen ger oss den tid vi behöver och att vi kan ha en dialog kring detta. För så som det inletts är vi väldigt besvikna, det kunde ha skötts betydligt bättre, säger Carl.