Fel attityd ofta orsak till körkortsmiss
HALMSTAD: NEGATIV TREND PÅ FÖRSTA UPPKÖRNINGEN
Fler och fler blir underkända på första uppkörningen för B-körkort. Sonja Forward, forskare på VTI, lyfter bland annat fram en felaktig attityd som förklaring.
2015 bommade 38,19 procent av de kvinnor och 35,3 procent av de män som begav sig till Trafikverket i Halmstad för sitt första förarprov.
2016 låg motsvarande siffror på 40,54 respektive 39,7 procent, för att förra året stiga ytterligare och landa på 42,46 respektive 47,51 procent.
Den negativa utveckling som Trafikverket sett när man tittat på andelen underkända prov, fick till slut myndigheten att agera.
– Vi beställde en studie som skulle reda ut bakgrunden till de negativa siffrorna av VTI, Statens vägoch trafikforskningsinstitut, säger Ylva Lundin, kommunikationschef på Trafikverket Förarprov.
Sonja Forward, forskare på VTI och huvudförfattare till och projektledare för arbetet med studien, förklarar att en problematisk attityd spelar en stor roll.
– MAN TROR att så fort man kan hantera bilen och bromsa och växla, så kan man ge sig ut i trafiken och köra. Man tänker att det inte är något märkvärdigt med att köra bil, utan att det bara är att tuta och köra.
Men då missar man en viktig punkt som står med på Trafikverkets kontrollanters checklista.
– De här personerna fattar inte att bilkörning handlar om så mycket mer, så som en sund riskmedvetenhet, och då blir det svårt att klara uppkörningen. Dessutom blir man direkt farlig ute i trafiken.
Nya ekonomiska prioriteringar bland dagens ungdomar kan också vara en del av förklaringen till de vikande resultaten.
– Många väljer att köpa en ny Iphone eller ge sig ut och resa i stället för att ta körlektioner. Man kör mer hemma, och kanske bara tar någon enstaka lektion precis innan det är dags för uppkörning.
Men detta upplägg kan skapa problem, förklarar Sonja Forward.
– Föräldrarna kanske lär ut fel eller har fel inställning till bilkörning, och detta kan vara svårt att reparera när man väl kommer till en körskola. Dessutom har man kanske inte kört i alla de olika miljöer som finns.
EN ANNAN TREND är att fler och fler väntar med att ge sig i kast med körkortstagandet, och det kan visa sig vara ett dumt beslut.
– Det är svårare att lära sig nya saker när man är äldre. Och sen, om det var ett tag sedan man pluggade, så kan man vara lite studieovan, säger hon och fortsätter.
– Och om man inte bor hemma längre, så kan det vara svårt att få övningsköra och därmed få den så viktiga mängdträningen.
Sonja Forward förklarar vidare att det faktum att gruppen utrikes födda blir allt större kan ha sin påverkan på provstatistiken.
– Har man inte tillräckliga språkkunskaper, så kan det vara svårt att ta till sig det teoretiska, och dessutom är de utrikes födda provtagarna oftast lite äldre och då är det svårare att klara uppkörningen.
DENNA GRUPP ÄR även extra utsatt för illegala handledare menar Sonja.
– Man kan bli lurad på ganska mycket pengar av de här illegala handledarna, och eftersom utbildningen är dålig blir man ofta underkänd på den kommande uppkörningen.
Körkortsägare som tagit körkortet i ett land utanför Ees-området, måste ta om körkortet efter att de varit folkbokförda i Sverige i mer än ett år. Sonja Forward tror även att denna grupp har sin negativa påverkan på statistiken.
– Det kan vara svårt att motivera sig när man redan kört kanske 10– 15 år i sitt hemland, och då kan det bli så att man slarvar med utbildningen, säger hon.