Inte aktuellt öppna småskolorna igen
Utbyggnaden av kommunens skolor har gått för långsamt – men att öppna småskolorna igen är ingen lösning. Det säger Tove Bergman (MP), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Med tanke på att många skolor i dag brottas med platsbrist och paviljonglösningar är hon inte förvånad över att frågan har vaknat till liv igen. Men att lägga ned skolorna i Slättåkra och Skavböke var ett korrekt beslut, vidhåller hon.
– Man måste skilja på beslut som gäller den långsiktiga situationen och läget här och nu. Det nämnden började med 2015 handlade om den långsiktiga skolorganisationen, hur behovet såg ut och var det bör finnas skolor. Elevunderlaget i Skavböke och Slättåkra var för dåligt, det handlade om totalt 80 elever på dessa två skolor.
Men föräldrarna påpekade redan 2015 att deras barn skulle skickas till redan fulla skolor och gav förslag om att ta emot nyanlända. Varför bet inte deras argument?
– Vi visste att skolorna i Oskarström och Åled började bli trånga men bedömningen då var att alla elever skulle få plats och vi har placerat ut paviljonger vid Valhallaskolan. Sedan blev befolkningsökningen större än man hade förväntat sig i kombination med att andelen barn i skolåldern blev högre än tidigare, säger Tove Bergman och fortsätter:
– Att ta dit nyanlända var inget alternativ. Det går inte att bygga upp ett bra mottagande för nyanlända elever på en så liten skola beroende på en rad olika faktorer. Dels hade andelen nyanlända i förhållande till övriga elever blivit för hög, dels är det svårt att få personal med rätt kompetens till en så liten skola.
Föräldrarna tog också fram forskning som visade att små skolor kan vara bra. Hur såg ni på detta? Var det något man tog hänsyn till eller avfärdade?
– Jag är positiv till små skolor. Men det finns en gräns för när en liten skola blir alltför liten, vill säga när det är alltför få elever per årskurs.
Med facit i hand – borde ni ha avvaktat med nedläggningen?
– Nej. Jag tror att när man väl har tagit ett beslut om att lägga ner en skola bör man genomföra det så snart som möjligt. Annars är risken att lärare flyttar därifrån och att föräldrar tar sina barn till andra skolor.
Borde man ha väntat med att fatta beslutet då?
– Nej. De allra minsta skolornas vara eller icke vara hade diskuterats i många år utan att det fattats något politiskt beslut. Innan 2015 hade kommunen inte det här akuta behovet av fler skollokaler utan snarare var diskussionen att det fanns för många. Vi kom till en punkt där det var viktigt att vi politiskt bestämde oss för hur den framtida skolorganisationen ska se ut och man ska inte glömma att vi samtidigt även har satsat på småskolor. Vi har kvar dem i bland annat Kvibille, Eldsberga och Simlångsdalen och vi har också valt att bygga en ny skola i Steninge.
Det pratades mycket inför beslutet om att lägga ned småskolorna att ingen skola skulle ha färre än 100 elever. Hur rimmar det med beslutet att bygga en ny skola i Steninge för 60–70 barn?
– Nämnden har aldrig sagt minst 100 elever. Förvaltningen tyckte det, men det finns inget politiskt beslut om det.
Men vad är det då som gör att Steninge kan ha en liten skola?
– En skillnad är att det är en F–3-skola, inte F–6 som i Skavböke och Slättåkra. Dessutom är Steninge en serviceort där vi långsiktigt vill bygga fler bostäder. Den byggs också ihop med förskolan vilket gör att man kan använda samma kök och personalutrymmen. De närmaste fem, tio åren behöver inte skolan vara större, men det finns möjlighet att bygga till om befolkningsunderlaget växer.
I dag har Halmstad en situation med överfulla skolor och paviljonglösningar samtidigt som skollokaler står oanvända. Varför blev det så här?
– Jag kan förstå om man inte får ihop detta, men det har inte att göra med att man beslutade att lägga ner minsta skolorna, utan att kommunen inte i tillräckligt snabb takt har byggt ut de skolor som har fått fler elever. Kommunen ligger hela tiden ett eller två steg efter. Poängen är fortfarande att man måste skilja på den situation vi har nu och den långsiktiga organisationen.
Hade politikerna kunnat göra någonting annorlunda som du ser det?
– Kommunen borde redan för många år sedan ha haft en planering för både fler förskolor och fler skolor än vad vi just nu ser att vi har behov av, både i serviceorterna och inne i Halmstads tätort. Kommunen har inte hanterat frågan på ett tillräckligt bra sätt. Man har inte riktigt tagit behovet av utbyggnader på tillräckligt stort allvar, säger Tove Bergman och tillägger:
– Det som oroar mig mest är att jag inte känner att det perspektivet finns med tillräckligt tydligt ens nu. Jag känner att många fortfarande säger att man inte bör göra mer än nödvändigt vilket gör att det finns risk för att det även fortsatt blir trångt på skolorna.
Slutligen, föräldrarna vill att politikerna backar och öppnar småskolorna igen. Är det aktuellt?
– Nej. Skolorna är för små, det får inte plats tillräckligt många elever i de lokalerna för att det ska vara rimligt att bedriva verksamhet där. Det finns inget som tyder på att vi kommer att få fler elever i områdena runt Slättåkra och Skavböke. Vi behöver fokusera på befintliga och nya skolor i de delar av kommunen där vi har en ökning av antalet elever.