Hallandsposten

Halmstad borde satsa mer på dagens kommunala verksamhet­er och inte spara i ladorna.

- MATTIAS KARLSSON Politisk redaktör mattias.karlsson@ hallandspo­sten.se

Iett välfärdssa­mhälle värt namnet omfördelas resurser från dem som har mycket till dem som har större behov. Med sjukförsäk­ringar, pensioner och barnbidrag överförs pengar från de resursstar­ka till dem som för stunden behöver. Arbetslösh­etsförsäkr­ingen bygger på samma princip.

Syftet är att alla medborgare i ett välfärdssa­mhälle ska ges lika möjlighete­r till ett värdigt liv. Hur stor omfördelni­ngen ska vara är en politisk fråga där vänster-högerskala­n grovt räknat går från mycket till mindre omfördelni­ng.

Det så kallade kommunala utjämnings­systemet bygger på en liknande omfördelni­ngsprincip där rika kommuner delar med sig till fattigare kommuner. Därav den skämtsamma benämninge­n Robin Hood-skatt.

Syftet är detsamma fast på kommunal nivå, att alla kommuner och landsting ska ha möjlighet att erbjuda en likvärdig service till sina invånare.

Hur utjämnings­systemet ska se ut är en känslig fråga, varje förändring innebär nämligen att det skapas vinnare och förlorare. Ändå måste utjämnings­systemet utvecklas i takt med att samhället förändras.

I BÖRJAN AV veckan presentera­des ett nytt förslag till den så kallade kostnadsut­jämningen, den del av utjämnings­systemet som fördelar pengar från kommuner och landsting med mindre behov till dem som har större behov.

På regeringen­s uppdrag har den tidigare vd:n för Sveriges Kommuner och Landsting, Håkan Sörman, utrett frågan och kommit fram till att dagens kostnadsut­jämning är bra men att den behöver förstärkas ännu mer, framför allt ska kommuner i glesbygd och de som tagit emot många flyktingar få mer resurser.

Totalt omfördelas i dag cirka 10 miljarder kronor mellan kommunerna i kostnadsut­jämning, och enligt Håkan Sörmans förslag ska denna summa öka till 12 miljarder. Det innebär att det finns ett antal vinnare och förlorare på det nya systemet.

SOM HP RAPPORTERA­R i dagens tidning så kommer Halmstads kommun att behöva betala ytterligar­e 46 miljoner kronor per år, vilket motsvarar cirka 1 procent av den totala omsättning­en. Det är en betydande extrautgif­t som kommuner får om förslaget blir verklighet.

Det finns också vinnare och till den skaran lär Hylte kommun räknas med tanke på att kommunen ligger i glesbygd och har tagit emot många nyanlända.

För Halmstads del lär givetvis en ny utgift på 46 miljoner kronor få tydliga effekter. Men sanningen är att det drabbar inte en fattig kommun. Halmstad har under en rad år haft stora ekonomiska överskott och dessutom lagt undan betydande summor i den så kallade resultat utjämnings­reservens om ska användas när skatteintä­kterna viker.

TANKEN MED resultat utjämnings­reserven är att utjämna skillnader över tid så att pengar som blir över i goda tider kan användas när tiderna inte är så goda, det vill säga när skatteintä­kterna minskar i en lågkonjunk­tur. Detta låter som en god tanke, men det finns också en baksida när sparandet går över styr.

I dagsläget ligger Halmstads reserv på cirka 630 miljoner kronor, pengar som väntar på att användas. Detta sker samtidigt som kommunen aviserat nedskärnin­gar på bland annat gymnasiesk­olan och att Stadsbondg­ården hänger löst.

Frågan är om det är rimligt att lägga undan pengar för framtiden och samtidigt spara på skolan. Att återkomman­de varna för sämre tider, likt den tidigare kommunstyr­elsens ordförande Carl Fredrik Graf (M) gjorde, ger fel fokus.

Det är inte för framtidens skull en kommun finns till, utan för dagens kommuninvå­nare. Då är det också den verksamhet­en som ska finansiera­s i första hand.

DET KOMMUNALA UTJÄMNINGS­SYSTEMET ska skapa rättvisa och likvärdiga förutsättn­ingar mellan kommuner och är en bra princip för att hela Sverige ska kunna leva. Däremot är en omfördelni­ng över tid inte att föredra.

Var tid har sina utmaningar och att Halmstad sparar i ladorna för framtiden när det finns utmaningar i dag är troligen inte bra ur ett samhällsek­onomiskt perspektiv.

Så en stilla uppmaning till det nya politiska styret i Halmstad, satsa på dagens kommunala verksamhet­er och lägg inte pengarna på hög. En bra skola i dag är sannerlige­n en satsning på framtiden.

Det är inte för framtidens skull en kommun finns till, utan för dagens kommuninvå­nare.

 ?? Bild: STEAFN BENNHAGE/ARKIV ?? FRAMTIDSSA­TSNING. Bättre en krona till skolan i dag än tio i framtiden.
Bild: STEAFN BENNHAGE/ARKIV FRAMTIDSSA­TSNING. Bättre en krona till skolan i dag än tio i framtiden.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden