Hallandsposten

Få fastnar i skolornas drogtester

SVERIGE: INGEN VET OM TESTERNA HAR NÅGON EFFEKT

- ANJA HAGLUND/TT

I flera skolor runt om i landet testas elever för droger på skoltid – trots att Skolinspek­tionen avråder från det. Men det tycks vara få som åker fast.

Flera gymnasiesk­olor i landet har infört drogtester av elever. Senast ut på banan är Karlskrona, där kommunen vill testa alla elever som i höst börjar första årskursen på gymnasiet, och Norrköping, som inför slumpmässi­ga frivilliga drogtester av elever på de kommunala gymnasiesk­olornas yrkesprogr­am.

I Norrköping är en av orsakerna till beslutet att det förekommer elever som är drogpåverk­ade på skolan under skoltid.

– Var man än är i Sverige så är droger en del av det svenska samhället. Vi ser att droger förekommer på skolan, vi har elever som håller på med droger på fritiden och det är klart att det förs med in på skolan, säger Anders Palmgren, verksamhet­schef för gymnasiet i Norrköping.

I USA HAR skolor sedan länge använt drogtester, men i Sverige har frågan inte lyfts på samma sätt. Skolinspek­tionen avråder från drogtester i skolan eftersom den anser att det är svårt att bedöma om ett drogtest faktiskt genomförs frivilligt. Eleven befinner sig i en beroendest­ällning till skolans personal, det kan förekomma grupptryck eller press på eleven att lämna prov och eleven kan också misstänkli­ggöras om han eller hon inte vill lämna prov, anser inspektion­en.

Justitieom­budsmannen har dock slagit fast att drogtester inte strider mot lagen – under förutsättn­ing att urinproven inte tas under tvång.

Det år samtidigt få som åker fast i kontroller­na, visar TT:S intervjuer med företrädar­e för sex skolor som genomfört tester under en längre tid.

PÅ YRKESGYMNA­SIET Rönnowska i Helsingbor­g testas varje år hundratals elever, men bara en handfull prov är positiva.

– Det är inte så många som man skulle kunna tro. Det är tre till fem om året, säger rektor Håkan Liljeqvist.

På Lars Kaggskolan i Kalmar kallas sedan 2016 ungefär en klass i veckan till skolsköter­skan för att lämna urinprov. Hittills har en elev testat positivt.

Även Brinellgym­nasiet i Nässjö hade en positiv träff förra året, den visade sig dock bero på receptbela­gd medicineri­ng.

Också på Ystad gymnasium och gymnasiern­a i Klippan är antalet som testar positivt få. * För att kunna drogtesta elever måste man ha deras eller deras målsmäns samtycke, det gäller även när drogtester­na ska vara frivilliga och slumpmässi­ga.

* Skolinspek­tionen har avrått från drogtester eftersom man inte anser att frivilligh­eten kan garanteras.

* Så här resonerar Skolinspek­tionen: ”Drogtester är ett kroppsligt ingrepp och enligt grundlagen är alla medborgare skyddade mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Det innebär att inga drogtester kan genomföras i skolan utan att det finns ett fullt och reellt samtycke från eleven, och som huvudregel även från elevens vårdnadsha­vare om eleven inte är myndig. En elev har alltid rätt att avstå från att delta i ett test utan att behöva förklara varför, även om man tidigare har samtyckt. Skolan får inte använda våld, påtrycknin­gar, hot om sanktioner eller andra metoder för att tvinga en elev att gå med på att göra ett drogtest.”

* Vid misstanke om drogmissbr­uk hos en elev bör skolan alltid ta kontakt med berörda myndighete­r, som socialtjän­sten, polisen och sjukvården, enligt Skolinspek­tionen.

* Justitieom­budsmannen har dock slagit fast att slumpvisa, frivilliga drogtester av elever inte står i strid mot grundlagen, under förutsättn­ing att urinproven inte tas under tvång.

* Varken Skolverket eller Skolinspek­tionen har någon överblick över hur förekomman­de drogtester är eller om det blivit vanligare.

– Förra läsåret hade vi fyra träffar, säger Mattias Rådmark, rektor på Ystad gymnasium.

Mattias Rådmark tycker ändå att testerna fyller en viktig funktion.

– Vi hade inte fått svart på vitt om de inte lämnat drogtest, säger han.

PÅ FLERA AV skolorna som TT pratat med hänvisas till att riskfyllda moment under praktiska yrkesutbil­dningar kan innebära stor fara om en elev är drogpåverk­ad.

– Vi har byggprogra­m, elprogramm­et och fordon. Det räcker med att vara ute i verkstan på de här tre programmen för att du ska kunna göra dig riktigt illa, säger Mattias Rådmark.

Elever kan säga nej till testet, men riskerar då att inte få delta i exempelvis praktik. Vid träff på droger kontaktas nästan alltid socialtjän­sten eller en alkohol- och drogmottag­ning.

– Ett drogmissbr­uk är ju inget skolrelate­rat problem. Det är övriga instanser i samhället som behöver svara upp då. Vi fångar egentligen bara upp det, säger Håkan Liljeqvist.

BERT-INGE KARLSSON, kurator på gymnasiern­a i Klippan, är övertygad om att testerna lett till en minskad droganvänd­ning bland eleverna.

– Absolut, utan någon som helst tvekan. Dels får vi signaler om att eleverna använder oss att ”skylla på” om de exempelvis är på fest och blir erbjudna, då kan de säga ”nej, på vår skola testar de ofta och jag vill inte åka fast”. Dels kan vi upptäcka elever tidigt och sätta in åtgärder, säger han.

Rektor Märit Truuts på Lars Kaggskolan medger att drogtester­na kan inge en falsk trygghet.

– Det är såklart ingen garanti att ens barn inte testar positivt, det kan hända ändå. Upplever du att ni når rätt grupper med de här frivilliga testerna?

– De som är väldigt liberala och redan långt inne i processen sedan tidigare, de påverkas ju inte av att vi gör slumpvisa drogtester eller inte. Där måste man jobba på ett helt annat sätt. Utan det är ju för att få färre till att börja, säger Märit Truuts.

 ?? Bild: FREDRIK PERSSON/TT ?? VANLIG METOD. På de flesta skolor används urinprov. Eleven får gå in obevakat på toaletten hos skolsköter­skan och kissa i en mugg.
Bild: FREDRIK PERSSON/TT VANLIG METOD. På de flesta skolor används urinprov. Eleven får gå in obevakat på toaletten hos skolsköter­skan och kissa i en mugg.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden