Tuff kamp för regeringsstöd
Allianspartierna hoppas fortfarande att Socialdemokraterna ska stödja viktiga delar i deras regeringsprogram. Men viktigast är att få stöd för en budget och där är skillnaderna stora.
Alliansen och Socialdemokraterna är just nu inne i en hård kamp om regeringsmakten. Läget är låst.
Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven har flera gånger sagt att S aldrig blir ett ”stödparti” till en Alliansregering.
Alliansen försöker ändå få S att acceptera en Alliansregering genom att erbjuda blocköverskridande uppgörelser om viktiga reformer.
Alliansledarna har sagt att de är öppna för kompromisser om migration, bostadspolitik, förbättrade pensioner och försvars- och säkerhetspolitik. Det är långsiktiga reformer som sannolikt flera regeringar blir ansvariga för att genomföra.
ÄVEN STEFAN LÖFVEN har sträckt ut handen om migration, bostadspolitik, skatter, infrastruktur, landsbygdspolitik, pensioner och försvars- och säkerhetspolitik.
Men dessa erbjudanden är inga stora eftergifter. Det pågår redan blocköverskridande samtal om pensioner och om försvaret.
Ett försök att komma överens om bostadspolitiken sprack sommaren 2016. Bland annat tyckte Alliansen då att regeringen inte ville gå tillräckligt långt när det gäller att förenkla byggkrav och göra skattereglerna gynnsammare för dem som säljer sin bostad.
Även diskussioner om mångmiljardinvesteringar i snabbtåg avbröts före valet. M, L och SD är emot sådana planer.
Blocköverskridande samtal om migrationspolitiken verkar vara på gång oavsett regering. Både S och M har talat om behovet av en bred politisk uppgörelse. Inte minst för att båda vill ha en stramare migrationspolitik än de partier de samarbetar med i respektive block.
BLOCKÖVERSKRIDANDE samtal på de utpekade områdena kommer sannolikt att hållas under nästa mandatperiod oavsett regering. Avgörande för att en ny regering ska kunna regera är i stället att den skaffar sig tillräckligt stöd för att få igenom sin budget. Liberalernas Jan Björklund har gjort klart att en Alliansregering inte kan tillträda utan att veta att dess budget går igenom riksdagen. Några samtal om budgetsamarbete har inte hållits med S, så vitt känt. Och skillnaderna är stora när det gäller den ekonomiska politiken. Allianspartierna vill genomföra en rad skattesänkningar och strama åt bidrags- och ersättningssystem för att göra det mer lönsamt att jobba. Här råder ingen samsyn med S. Undantaget är sänkt skatt på pensioner som alla vill genomföra nästa år. Alliansens vill även stöpa om arbetsmarknadspolitiken och införa en ny anställningsform, inträdesjobb med lägre ingångslön, i kombination med någon form av utbildning, för dem som har svårt att få jobb. Även detta har S attackerat hårt. Däremot råder samsyn om att försvaret, polisen och vården behöver mer pengar. Misslyckas Kristersson med att skaffa stöd från S finns ett teoretiskt alternativ att söka stöd från Sverigedemokraterna.