Ollonår blir raketbränsle för vildsvinen
Proppmätta och välnärda vildsvin – som förökar sig hejdlöst och ger tusentals små nya, randiga kultingar. I år är det ollonår, och det är som raketbränsle för vildsvinsstammen, enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
Ekar och bokar i Mellansverige bär ovanligt rikt med ollon i år. Mums, tycker vildsvinen, som blir feta och mätta på de näringsrika ollonen. När de får så mycket fin mat föder suggorna fler kultingar, förklarar Anders Wetterin, sakkunnig inom jakt och viltvård på LRF.
– När suggorna är i god kondition så sätter de fler ägg, vilket gör att fler föds. Men normalt dör många av kultingarna under vintern.
Blir vintern inte alltför tuff kommer det bli fler smågrisar än normalt, eftersom fler föds.
– Kultingarna föds normalt på vårvintern, så det blir till nästa år vi får se fler vildsvin.
Senast ekarna i mellersta Sverige bar extra rikligt med ollon var 2016. Men även förra året var det ollonrikt i södra Sverige, berättar Urban Emanuelsson, professor och växtekologvid Sveriges lantbruksuniversitet.
Ollonåren är trädens taktik för att rädda sina fröer från att bli totalt uppätna. Om ollonen kom i samma mängd för jämnan skulle alla som äter dem anpassa sig efter tillgången, berättar han. Men ollonåren har kommit allt tätare, vilket antagligen beror på klimatförändringarna, förklarar han. Nu blir det ollonfest igen. – Vintern 2017, efter det förra ollonåret, var mild. Då märktes det tydligt att vildsvinsstammen ökade, säger Anders Wetterin.
MEN BÖNDERNA ÄR inte glada åt grisarna. De bökar sönder åkrarna och orsakar stora skador. Dessutom orsakar fler grisar mer trafikolyckor.
– Det finns en undersökning från Lantbruksuniversitetet från 2015, då stammen var mindre än nu, som visar på skador på lantbruket för 1,1 miljarder kronor per år. Då ska man jämföra det med nettoförädlingsvärdet för jordbruket som uppskattas till mellan 5 och 7 miljarder kronor om året. Vildsvinen käkar alltså i grova slängar upp ungefär 15 procent av värdet inom jordbruket.
LRF vill att fler grisar ska skjutas av, och att utfodringen av vildsvin ska stoppas.
DANIEL LIGNÉ, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, konstaterar också att det är ovanligt mycket ollon i Mellansverige, och håller med om att detta kommer att göda grisarna så att de blir fler. Men han är inte orolig för någon okontrollerad explosion – jägarna kommer att klara av att skjuta fler grisar så att stammen hålls i schack.
– Det var ett ännu värre ollonår 2011. Då klarade jägarna av att skjuta av tillräckligt med vildsvin 2012, säger han.
Fast det finns ändå hinder mot jakt i tillräcklig utsträckning, berättar han.
– Vi kan inte sälja köttet i tillräcklig utsträckning. När frysen är full så blir det svårt med motivationen för jägarna.
Det finns för få viltslakterier som kan ta emot skjutna vildsvin, förklarar han.
– Det är den stora knäckfrågan. Jag själv har långt till ett sådant, och jag går back om jag ska köra en gris dit.
SVÅRIGHETEN ATT TA hand om köttet gör också att det aldrig kommer ut tillräckligt med vildsvinskött i butikerna för att Jägareförbundet ska kunna göra kampanjer och marknadsföra det, förklarar han.
Han är också kritisk till LRF:S sätt att prata om vildsvinen som ett problem.
– De är den stora boven när de målar ut dem som skadedjur. Vem vill käka skadedjur till middag på lördagskvällen? Vi vill göra en grej av köttet som är både klimatsmart och väldigt gott, men det blir svårt.
Han förespråkar den tyska modellen, där jägarna själva får sälja det kött de skjutit. Här i Sverige är det inte tillåtet i dag, men ett förslag är lagt. Det kommer dock att utredas vidare under hela nästa år.