Nedgrävd vikingabåt hittad – utan ett spadtag

VETENSKAP: FORSKARE HITTADE BÅT MED HJÄLP AV GEORADAR

Resterna av fem långhus, ett tiotal gravhögar och ett över 20 meter långt vikingaskepp. Fyndet i norska Viksletta, mindre än tio kilometer från den svenska gränsen, har blivit en världssensation.

– Det är som en guldskatt. Om skeppet är någorlunda bevarat är det första gången på över hundra år som man gör ett sådant fynd, säger en av arkeologerna bakom upptäckten, Knut Paasche vid Norsk Institutt for Kulturminneforskning.

Fyndet, som presenterades för bara ett par veckor sedan, gjordes med hjälp av så kallad georadar – utan att arkeologerna behövde ta så mycket som ett spadtag. Därför vet forskarna ännu inte om något, och i så fall hur mycket, av skeppet som är bevarat.

En gång i tiden täcktes båten av en stor jordhög, 30 meter i diameter, som schaktades bort i slutet av 1800-talet.

FRÅN ANTECKNINGAR VET forskarna exakt när högen försvann. Antagligen stack aktern och fören upp ur gravhögen, men de har försvunnit. Antingen har de ruttnat bort eller så försvann de när högen togs bort.

– Det är alltså botten av skeppet som ligger där. Den är omkring 20 meter, vilket innebär att skeppet kan ha varit så långt som 24 meter. Vi vet inte hur mycket av båten som finns kvar, men att det ligger ett skepp där är vi helt hundra på. Men hur vet ni att det är just ett vikingaskepp?

– Skeppet ligger en kilometer från kusten. Vem drar ett 24 meter långt skepp en kilometer? Men på vikingatiden stod havet 4,5 meter högre. Då var det nära kusten. Dessutom var det relativt vanligt med skepp i gravhögar under den här tiden.

Enligt Knut Paasche, vars doktorsavhandling handlade om dessa skepp, är skeppsgravar eftertraktade av arkeologer av flera anledningar. Dels finns i princip bara tre mer eller mindre välbevarade skepp från den här tiden, alla i Norge, dels kan dessa gravar vara fulla av andra fynd.

– Det kan finnas allt möjligt som de tänkte sig att man behövde i livet efter detta, som möbler och köksredskap. I dag har vi hittat fler än tusen vikingasvärd. Vi behöver inte fler. Däremot behöver vi lära oss mer om själva skeppen, säger Paasche.

– Det finns bara tre stycken, av kanske tusentals. Även om själva skeppet är borta brukar skeppsspikarna finnas kvar och med hjälp av dem går det oftast att rekonstruera hur skeppet en gång i tiden såg ut.

UTÖVER GRAVHÖGEN MED skeppet har arkeologerna hittat två andra lika stora gravhögar samt resterna från mellan fem och nio mindre gravar. Dessutom har de lokaliserat stolphål från fem så kallade långhus, varav några tycks ha varit anmärkningsvärt stora.

Upptäckten gjordes alltså med hjälp av en så kallad georadar, som kan liknas vid ett ekolod. Utrustningen skickar ut en signal som tar sig ner genom jordlagren. Om