Terrordömd 37-åring frigiven efter åtta år
Halmstad: Tidigare Halmstadbon Munir Awad är villkorligt frigiven efter att ha avtjänat åtta av de tolv års fängelse han dömdes till i Danmark för den planerade attacken mot Jyllands-posten 2010.
Munir Awad släpptes vid lunchtid lördagen den 29 december förra året. Den sista tiden satt han på anstalten Hällby i Eskilstuna.
Åren efter den fällande domen i Danmark har inte varit helt lugna. Kriminalvården uttrycker stark oro kring honom och det har aldrig varit aktuellt med något annat än fängelser med den högsta säkerhetsklassningen.
Så sent som i oktober förra året rapporterades han för olämpligt uppträdande. Han hade kastat stolar i glasrutan in till väktarnas utrymme på Hällby. Det ledde till ”ett kaosartat scenario på avdelningen”. Larmstyrkan fick lugna ned situationen och Munir Awad isolerades.
Av säkerhetsskäl gick det inte att ha honom i gemensamma utrymmen. Ledningen bedömde att han har stor potential att påverka intagna i sin omgivning negativt.
Snart 38-årige Munir Awad kom till Sverige från Libanon när han var sex år. Familjen bosatte sig i Halmstad. Alla bor kvar i landet, förutom en yngre bror som är avliden.
I en intervju med Expressen 2018 förklarade han att det var lillebroderns död som fick honom att intressera sig för religionen. Under ungdomsåren hade han sökt sig till kriminella kretsar och när polisen 2003 kartlade Bandidos dåvarande avdelning i Halmstad ingick Munir Awad som en av sju medlemmar i mc-gängets X-team.
Samma år dömdes han till villkorlig dom med 75 timmars samhällstjänst för medverkan i ett överfall på en ordningsvakt på Mårtenssons. Bråket uppstod när han hällde en grogg över ordningsvaktens kollega och senare både slog och spottade på ordningsvakten.
Under rättegången kunde han inte minnas hur mycket alkohol han druckit. Han var på Mårtenssons med ett gäng och förnekade framför allt att han slagit ordningsvakten, eftersom denne var avsevärt mycket större än han själv.
Knappt tio år senare, i januari 2013, fastställdes domen för den planerade attacken mot Jyllandsposten. I juni samma år fördes han över till ett svenskt fängelse.
När polisen 2003 kartlade Bandidos dåvarande avdelning i Halmstad ingick Munir Awad som en av sju medlemmar i mc-gängets X-team.
Under åren mellan bråket på Mårtenssons och gripandet i Köpenhamn drog Munir Awad till sig uppmärksamhet flera gånger. 2007 greps han i Somalia tillsammans
med sin då 17-åriga gravida flickvän och två andra svenskar. Flickvännen släpptes en dryg månad senare, men han och de två andra hölls kvar i över tre månader innan svensk diplomati fick dem fria.
I februari 2009 greps han i Pakistan tillsammans med flickvännen, parets son, Guantanamosvensken Mehdi Ghezali och nio andra personer. De misstänktes för att ha försökt få kontakt med en pakistansk terrororganisation, men efter sex veckor i fångenskap släpptes de. Återigen efter svenska myndigheters insatser.
Inte vid något av tillfällena har han medgett att misstankarna mot honom stämt. I misshandelsmålet nekade han bestämt till att ha utövat våld, i Somalia ville sällskapet bara besöka ett land med islamisk kultur och vacker natur. När de greps i Pakistan förklarades det med att de varit på pilgrimsresa till Saudiarabien och att de sedan rest vidare till Pakistan för att delta vid en konferens.
I intervjun inför den villkorliga frigivningen förklarade han för Expressens reporter att han inte visste något om planerna med resan till Danmark i december 2010. Han hävdar att han skulle titta på ett jobb.
Det krävs synnerliga skäl för att inte bli villkorligt frigiven efter två tredjedelars strafftid. Det visar sig bland annat i att Kriminalvården fortlöpande under fängelsetiden formulerat oro för Munir Awads framtid. I februari förra året bedömde man ”risken för att han återfaller i kriminalitet och våldsbrott” som hög. De konstaterade också att han har ”ett kontaktnät bestående av radikaliserade individer”. Men det är alltså inget som är så allvarligt att det hejdade frigivningen.
Innan Munir Awad placerades på Hällby avtjänade han sitt straff i Tidaholm. Där uppstod liknande svårigheter som på Hällby. I november 2017 isolerades han efter allvarliga spänningar på sin avdelning. Han ansågs vara en central person i händelseutvecklingen.
Han hade då varit placerad på anstaltens alla normalavdelningar och bedömdes inte kunna återplaceras någonstans på anstalten och flyttades därför till Hällby.
Steget att, som i Munir Awads fall, gå från aspirant inom Bandidos till att söka sig till extrema religiösa miljöer är inte så långt som det kan verka. Det är till och med en uttalad tanke bland de mest drivna, extrema religiösa utövarna. Just i Halmstad har det genom åren funnits flera salafistiska, starkt konservativa, predikanter som kopplas samman med religiös extremism.
I Försvarshögskolans rapport från 2018: ”Mellan salafism och salafistisk jihadism” ges exempel på predikanter som verkat i Halmstad och som ”glorifierar martyrskap och uppmanar till att strida för Allah”.
Rapporten nämner bland annat att predikanten Abu Muadh uppmanat unga muslimer i Sverige med ett belastat förflutet att resa för att göra jihad och på det viset få sina synder förlåtna. Det är ett budskap som enligt rapporten har varit en viktig del för att förmå brottsbelastade personer att ansluta till salafistisk-jhadism i flera europeiska länder.
Halmstad var tidigare bas för en av Sveriges få öppet våldsbejakande jihadistiska hemsidor. Halmstadbon Jiro Mehho, med rötter i Libanon, låg bakom sajten fram till 2013. Då reste han till Syrien för att ansluta sig till IS. Han dödades i strider samma år.
Mehho var en av dem som dömdes i ett av de assistansbedrägerier som avslöjades vid den tiden. I samma mål och med betydligt större inflytande över bedrägeriet ingick en då 55-åring som var imam vid moskén i Halmstad. Mannen dömdes sommaren 2010 till ett år och nio månaders fängelse för grovt bidragsbrott. Han lämnade Sverige 2014.
Samma år som Munir Awad greps i Pakistan kunde Hallandsposten berätta om hur militanta muslimer gjorde försök att rekrytera ungdomar bland annat vid besök på Andersberg. Säpo utredde omfattningen och beskrev att ”strömmen av svenska ungdomar som reser utomlands för att delta i träningsläger eller direkta våldshandlingar ökar”.
Malena Rembe, chefsanalytiker på Säpos kontraterrorenhet, förklarade: ”det är alldeles för många för att vi ska känna oss bekväma” och sade till HP:
”För några år sedan åkte de flesta till Irak, men nu är det vanligaste Somalia, Pakistan och Afghanistan.”
HP har inte lyckats nå Munir Awad för en kommentar.
...uppmanat unga muslimer i Sverige med ett belastat förflutet att resa för att göra jihad och få sina synder förlåtna. UR RAPPORTEN: ”MELLAN SALAFISM OCH SALAFISTISK JIHADISM”