Högskolan långt ner på rankning
Högskolan i Halmstad hamnar näst sist på rankningslistan över hur internationella de svenska lärosätena är. – Det finns naturliga förklaringar, menar vicerektor Anders Nelson.
17 svenska universitet och högskolor får högre betyg än Högskolan i Halmstad i en rankning över hur internationellt ett lärosäte är. – Vi ska försöka få fler svenska studenter att inse nyttan av att komma ut i världen, samtidigt som vi vill locka hit fler från andra länder, lovar Anders Nelson, vicerektor på Högskolan.
Varje år gör Stint (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) ett index över hur internationella de svenska lärosätena är.
På dess femgradiga betygsskala fick Högskolan i Halmstad bara två stjärnor 2018. Högskolan Kristianstad är faktiskt det enda lärosätet som får lägre betyg.
– Fast vi är många som ligger rätt lika i rankningen, säger Anders Nelson, vicerektor med bland annat inriktning på internationalisering på Högskolan i Halmstad.
Han pekar på att nio lärosäten förutom Halmstad bara får två stjärnor och att de tre i topp, med fem stjärnor, är jättar som Chalmers, KTH och Handels i Stockholm. den starka internationella prägeln på forskningen vid BTH får stort genomslag i rankningen. Vi har nu fokus på att öka internationaliseringen inom våra utbildningar, kommenterar Anders Nelson.
hur det ligger till i Halmstad har precis sammanställts. I denna kan man läsa att det är stora skillnader mellan Högskolans akademier, både beträffande in- och utresande studenter.
– Det finns naturliga förklaringar till skillnaderna, menar vicerektor Nelson och pekar på att det är lättare att anordna engelskspråkig undervisning inom ekonomi, it och teknik.
Att det på Högskolan bara finns 12 program och 130 kurser på engelska ses som ett problem.
Samtidigt finns det planer på att införa en engelskspråkig termin på sjuksköterskeprogrammet, för att möjliggöra inresande utbytesstudenter. Och på lärarutbildningen försöker man göra det möjligt med praktik utomlands.
I dagsläget är det dock ovanligt med svenska studenter på Högskolans engelskspråkiga utbud – men det vill Nelson ändra på.
– I första hand är min ambition inte att våra studenter ska bli bättre på engelska, utan den stora vinsten skulle vara att de läser ihop med studenter från andra länder och andra kulturer, säger han.
– Den statliga utredningen ”Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige” betonade nyligen hur viktigt det är att svenska studenter utvecklar sin internationella förståelse och sin interkulturella kompetens.
Han ser också gärna att det kommer fler internationella studenter till Halmstad – och helst från fler länder än i nuläget.
– Att de flesta kommer från In- dien, Pakistan, Bangladesh och Kina speglar den internationella marknaden. Som litet lärosäte är det svårt att ändra på det, säger Anders Nelson.
att Högskolan de senaste åren varit med på event ihop med svenska ambassaden i länder som Brasilien, Nigeria, Jordanien, Vietnam, Thailand och Indonesien. Dessutom har Högskolan anställt sin första internationella kommunikatör.
– Våra program som lockar utländska studenter har gott renommé och vi är skyldiga att följa principen att avgiften ska täcka alla våra kostnader, säger Anders Nelson.
Under våren ska nu rapporten om internationaliseringen av utbildningarna i Halmstad analyseras runt om på Högskolan.
– Efter sommaren ska vi sedan sätta upp konkreta mål för de närmaste tre–fyra åren.