Så blir de unga utelåsta från bostadsmarknaden
Bostadsmarknaden har strukturella problem, orsakade av hyres- och byggregleringar som skapar brist, köer och extremt ojämn resursfördelning.
HP Ledare 12/3. Bostadsbristen är stor i storstäderna, och särskilt bland unga. Ändå finns det enrumslägenheter i Stockholms innerstad som inte ens får bud vid försäljning (SVD 6/3). Hur går det ihop?
Svaret är förstås kreditrestriktionerna för nya lån. Våren 2018 infördes ett andra amorteringskrav. Utöver ett bolånetak och krav på amortering för lån som överstiger 50 respektive 70 procent av bostadens värde, måste den som belånat sig till mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst amortera extra.
Kreditrestriktionerna har införts
för att försöka hejda den höga skuldsättningen hos svenska hushåll. Det är i sig en rimlig ambition. Problemet är att de slår mycket snett, och får oförutsedda konsekvenser.
Rent konkret innebär kraven att många unga som försöker ta sig in på storstädernas bostadsmarknad – och på grund av hyresköerna är hänvisade till att köpa – får liknande månadskostnader som de med dubbelt eller tredubbelt stora lägenheter.
Många klarar inte kalkylerna alls, utan får kuska runt med en kappsäck i andrahandsboenden. Den som inte är kund hos ”föräldrabanken”, och kan få sin familj att pytsa in en kontantinsats eller stå som säkerhet för ett lån, tar sig helt enkelt inte över tröskeln till ett boende.
Som Lennart Weiss, kommersiell direktör på bostadsföretaget Veidekke, påpekade i en debatt med tidigare finansministern Anders Borg i veckan (EFN 1/3), är det inte främst bland unga som skuldsättningen ökat på senare år. 80-90 procent av skuldökningen sker logiskt nog bland de som köper de dyraste bostäderna, det vill säga ekonomiskt starka och etablerade grupper.
Ändå är det mot marginalgrupper som unga som åtgärderna riktas. Bolånetak, dubbla amorteringskrav och höga kalkylräntor drabbar i princip ensidigt dem som redan har det svårast på bostadsmarknaden.
Restriktionerna får också stora effekter på byggandet. 2019 påbörjas hälften så många nybyggda lägenheter jämfört med 2017, enligt Sveriges Byggindustrier: ”Anledningen [...] är främst de omfattande kreditrestriktioner som införts de senaste åren.” (Byggkonjunkturen 24/10-18) Även detta drabbar ytterst de som står utan bostad.
Skuldsättningen och de senaste årens prisrally på bostäder är för all del problem som är värda att uppmärksamma. Men regeringens och Finansinspektionens lösning har varit att försöka lägga lock på badkaret i stället för att släppa på proppen. Bostadsmarknaden lider av strukturella problem, orsakade av hyres- och byggregleringar som skapar brist, köer och extremt ojämn resursfördelning. Lösningen är långsiktig och metodisk reform – inte att artificiellt stänga av kreditflödet.
En del sådana reformer skisseras i Januariavtalet mellan S, MP, C och L. Men fri hyressättning i nyproducerade bostäder kommer inte att räcka. Sverige behöver en bred bostadsreform som långsiktigt tacklar problemen. Ett första steg måste vara att se över och mildra de hårda kreditrestriktionerna.
Sverige behöver en bred bostadsreform som långsiktigt tacklar problemen.