Dansens kraft har en förbluffande effekt
Oskarström: Ett försök med dans för dementa har fått personalen på Oskarströms äldreboende att häpna. – Jag trodde aldrig det skulle få en sådan effekt. Det är helt fascinerande, säger enhetschefen Rose-marie Karlsson.
Halmstad: När dansterapeuten Hugo Tham dansar med dementa på Oskarströms äldreboende uppstår magi. ”Jag trodde aldrig det skulle få en sådan effekt”, säger enhetschefen Rose-marie Karlsson.
Det är fredagseftermiddag och dags för en efterlängtad stund för både boende och personal. Dansterapeuten Hugo Tham är på plats i samlingssalen för att möta två olika grupper och förbereder sig genom att sätta fram stolar och kontrollera att högtalaren fungerar.
Den första gruppen som ska komma består av personer som är långt gångna i sin demens och börjat tappa förmågor, som tal och rörlighet. I den andra gruppen har sjukdomen inte hunnit sätta lika djupa spår och dansen kan pågå en längre stund.
– Men det spelar ingen roll hur förutsättningarna ser ut. Vi har en person som är helt låst i sin kropp, men jag ser tydligt i hennes ögon att hon ändå är med. Det är så häftigt, säger konceptansvariga undersköterskan Monica Sekelj.
Oskarströms äldreboende är pilotverksamhet i Halmstad, men Hugo Tham berättar att han under hösten även besöker tre äldreboenden i Falkenberg, Fjärås och Kungsbacka.
– Totalt kommer jag att utbilda 80 undersköterskor i Halland, som sedan i sin tur ska föra kunskapen vidare till sina kolleger.
Men vad är det då för kunskap det handlar om? Hugo Tham fullkomligt strålar av entusiasm när han börjar förklara:
– Det handlar om att erbjuda en dansupplevelse och flytta gränser för vad som är möjligt. De senaste årens forskning visar att man genom att kombinera rörelse, rytm och ljud kan aktivera många fler delar av hjärnan. Min uppgift är att inspirera personalen till att göra detta på sitt eget sätt. Sedan kan jag komma in då och då och fungera som en injektionsspruta, säger han.
Hugo Tham har en lång karriär som dansare bakom sig och arbetar numera som utvecklare på Region Hallands avdelning för kultur och hälsa. I den rollen har han bland annat dansat balett med seniorer på Alla hjärtans hus i Halmstad och introducerat en internationell metod, där dansen används som redskap för att öka rörligheten hos Parkinsonpatienter i Halland. Nu applicerar han den forskning som visar att dansens kraft även fungerar i demensvården.
– Bara för att förnuftet gått och lagt sig till vila så betyder inte det att känslorna gjort det. Det är detta som gör dansen så intressant. En känsla hittar egna vägar genom hjärnan och kan få en person som varit passiv och tyst i flera år att plötsligt röra sig och säga helt adekvata meningar som ”Jag orkar inte stå, men jag orkar dansa”, berättar Hugo.
Deltagarna i den första dansgruppen på Oskarströms äldreboende börjar nu droppa in tillsammans med personal från demensavdelningen. Hugo tar i hand, hälsar och noterar deras namn. ”Välkommen, Jenny!”, ”Roligt att se dig, Gunnel!”
Alla får sätta sig på en stol eller sitta kvar i sin rullstol. Hugo tar plats längst fram och startar musiken. Rummet fylls av mjuka, instrumentella toner.
– Känner ni igen musiken? Kom, så gör vi en stor regnbåge, säger Hugo och låter armen svepa i stora rörelser över huvudet.
– Det är bra! Prova lite, Ulla! fortsätter han och möter blicken hos varje deltagare.
Musiken går över i en tango och personer som hittills suttit stilla börjar sakta gunga med. Hugo går fram till en kvinna som sitter med
armarna i kors, tar hennes händer och får hennes ansikte att spricka upp i ett stort leende innan de fortsätter gunga tillsammans.
Nu avlöser övningarna
och musiken varandra. Fötter trampar i takt, Hugo dansar lite balett med var och en och utbrister ”Ska vi inte bjuda upp personalen till en vals?” Samlingssalen förvandlas till ett dansgolv och alla är med.
– Att se glädjen och alla dessa leenden. Det är otroligt! säger Rose-marie Karlsson när första passet är avslutat och man inväntar nästa grupp.
– Ja, och att få se de som tappat förmågan att uttrycka sig plötsligt vara med och röra på sig. Man blir ju helt förvånad, säger undersköterskan Susanne Brün. – Rent fysiskt handlar det om något som kallas spegelneuroner. De gör att hjärnan blir lika aktiv när vi tittar på rörelse och dans som om vi själva hade utfört den. Det gör dansen så bra för en person som tappat allt, förklarar Hugo.
Forskning har visat
att dansupplevelsen framför allt stimulerar sömnen, aptiten och balansen.
– Man blir inte frisk av dansen, men man upplever en glädje och ett välbefinnande som kan hålla i sig länge, säger Hugo.
– Ja, det märker vi i personalen. Deltagarna sover också extra gott efter dansen, säger Monica Sekelj.
– Och det pratas mycket om dansen mellan gångerna, säger Susanne Brün.
Tanken är att personalen så småningom själva ska fortsätta leda dansen, som en naturlig del av verksamheten på Oskarströms äldreboende.
– Dans kostar inte mycket pengar. Det som behövs är en engagerad personal. Och det finns det gott om inom äldreomsorgen, konstaterar Hugo Tham.
”
Vi har en person som är helt låst i sin kropp, men jag ser tydligt i hennes ögon att hon ändå är med. Det är så häftigt Monica Sekelj,
konceptansvarig undersköterska