Ökade risker när kontanter försvinner
Omställningen till ett mer digitaliserat betalningssystem har gått snabbt. Andelen kontantköp var i fjol nere på 13 procent, enligt en färsk rapport från Riksbanken. För åtta år sedan var nivån 39 procent.
Bredband, smarta telefoner och nya appar som Swish och Izettle eller Klarnas nättjänster driver på utvecklingen enligt Riksbankens rapport ”Så betalar svenskarna 2019”.
– Det är på det stora hela bra. Det är en effektivisering. Men den orsakar också risker och problem, säger Gabriela Guibourg, enhetschef på avdelningen för betalningar på Riksbanken.
En risk som Riksbanken pekar på är att antalet bedrägerier med stulna kortuppgifter eller identiteter ökar i digitaliseringens spår, medan butiksrån, bankrån och värdetransportrån minskar kraftigt.
– Skurkarna anpassar sina metoder till den rådande teknologin, säger Guibourg.
Andelen som betalade kontant för sitt senaste köp var enligt Riksbanken nere på 13 procent 2018. Det kan jämföras med 39 procent åtta år tidigare.
Enligt Christina Wejshammar, chef för avdelningen för betalningar på Riksbanken, är det svårt att säga om digitaliseringen i Sverige har gått för snabbt.
– Till stor del är det svenska folket som har valt att gå över från kontanter till digitalt. Men det är viktigt att ta hand om nedgången på ett bra sätt, så att det inte blir helt omöjligt att använda kontanter, säger hon.
– Det måste fortfarande funka att använda kontanter, tillägger hon.
Regeringen har föreslagit en ny lag om skyldighet för banker att tillhandahålla kontanttjänster runt om i landet.
– Men vi saknar ett krav på banker att hushåll ska kunna sätta in kontanter på sitt konto, säger Wejshammar.
Hon tillägger att avgifter för en betaltjänst egentligen är naturligt.
– Jag förstår att det är svårt att tänka sig att jag ska behöva betala för att kunna betala. Men det är samtidigt inte konstigt att om jag erbjuds en tjänst så behöver jag ersätta den som erbjuder tjänsten. Men det här kommer vi behöva titta närmare på, säger hon.