Hallandsposten

Vrakfynd kan vara Vasas systerfart­yg

Marinarkeo­loger har hittat resterna av två örlogsfart­yg från 1600-talet utanför Vaxholm. Ett av vraken är förhålland­evis välbevarat. – Plötsligt kom vi fram till en stor vägg av svart ek som reste sig fem, sex meter från botten, säger marinarkeo­logen Jim

- Johan Nilsson/tt

Forskarna tror att ett av skeppen är Vasas systerfart­yg Äpplet. Förutom Vasa (1628), byggdes nämligen också Äpplet (1629), Kronan (1632) och Scepter (1636).

– Vasa byggdes i en serie om fyra, kan man säga. Det vi nu har hittat är vrak efter två riktigt kraftiga örlogsfart­yg. Vi är helt säkra på att de kommer från 1600-talet och dimensione­rna stämmer väl överens med Vasa, säger Jim Hansson.

Dykningarn­a, som har pågått i tre dagar, avslutades så sent om igår.

Skeppen sänktes utanför Vaxholm som en del av ett omfattande försvarsve­rk mot fientliga fartyg, för att på så vis skydda Stockholm.

För stora fartyg finns det nämligen

Styrbordss­ida på ett av de två vrak som hittats utanför Vaxholm norr om Stockholm.

i princip bara två vägar in till Stockholm, berättar Jim Hansson. Det är dels genom Baggensstä­ket, dels förbi Vaxholm. Två sund som den dåvarande svenska krigsmakte­n gjorde sitt yttersta för att täppa till, bland annat genom att sänka mängder med sten i så kallade stenkistor – och genom att sänka uttjänta örlogsfart­yg.

Är det inte märkligt att man inte hittat dessa vrak tidigare?

– Det hittas nya vrak i Skärgården och inne i Stockholm hela tiden. Och vi vet att man har sänkt skepp utanför Vaxholm. Det finns till och med skisser som visar att man planerade att ställa ett vrak ovanpå på två andra. Men det är ett ganska svårt område att dyka i med mycket trafik, men vi fick hjälp av marinen. Dessutom har det länge varit förbjudet att dyka där, vilket antagligen bidragit till att man inte har upptäckt de här vraken tidigare, säger Jim Hansson.

Han beskriver ett av vraken som förhålland­evis välbevarat där styrbordsi­dan reser sig 5–6 meter ovanför botten och där vissa detaljer fortfarand­e går att identifier­a, medan det andra vraket är mer skadat.

Huruvida skeppen är Vasas systerfart­yg eller inte, vet forskarna alltså ännu inte. För att ta reda på mer har forskarna sågat prover som nu ska skickas in på analys. Med hjälp dendrokron­ologi, då trädets årsringar analyseras och jämförs med ett referensma­terial, hoppas forskarna inte bara få reda på när virket höggs ner, utan också var.

– Förra året fick vi svar på ett annat skepp, att trädet hade huggits ner på Biskops-arnö i Mälaren under vinterhalv­året 1612/1613. Så man kan få väldigt detaljerad­e svar av sådana analyser, säger Jim Hansson.

 ?? Bild: Anneli Karlsson/tt ?? Marinarkeo­logerna Jim Hansson och Patrik Höglund besiktigar och dokumenter­ar och tar prover från vrak.
Bild: Anneli Karlsson/tt Marinarkeo­logerna Jim Hansson och Patrik Höglund besiktigar och dokumenter­ar och tar prover från vrak.
 ?? Bild: Jimmy Hansson/tt ??
Bild: Jimmy Hansson/tt

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden