Mindre bra med dubbeltydiga språktolkningar
Jag fick nyligen några tidningsklipp med följande formuleringar: ”mindre privata fastighetsbolag”, ”mindre privata hem”, ”mindre fristående banker” och ”mindre nationella projekt”. De flesta läser nog de här exemplen utan att tycka att de är konstiga. Börjar man grubbla över konstruktionen, märker man emellertid snart att de är dubbeltydiga.
Anta att en husförsäljare sätter in en annons med rubriken ”Mindre bra villa säljes”. Det finns två sätt att läsa texten. Den avsedda tolkningen är förstås att det är en mindre villa i gott skick, men risken är uppenbar att en presumtiv köpare tolkar det som att villan är mindre bra, kanske rentav ett renoverings objekt.
Kruxet ligger i ordformen mindre. Dels kan mindre vara ett adjektiv som är synonymt med liten: mindre villor, mindre barn och mindre mat. I grund och botten är mindre
en komparativ form av adjektivet liten: liten, mindre, minst.
Dels kan mindre vara ett graderande adverb, som då anger lägre grad av något: mindre gott, mindre trevligt och mindre artig.
Uttrycket mindre privata fastighetsbolag kan alltså tolkas på två sätt: Antingen som små privata fastighetsbolag eller som föga privata fastighetsbolag (halvprivata, kanske).
Inget av exemplen ovan är ogrammatiskt, men ibland kan de vara olämpliga. Om man tänker sälja sitt hus, ska man inte skriva ”mindre bra villa”. Den oönskade tolkningen ligger alltför nära till hands.
I exemplen ”mindre fristående banker” och ”mindre nationella projekt” är tolkningen av mindre som gradadverb mer avlägsen. Det kan ändå vara ett gott råd att vara uppmärksam på hur man använder ordet mindre.
Kruxet när man skriver är att man sällan eller aldrig funderar på om en viss formulering skulle kunna vara dubbeltydig. Man vet vad man menar och försöker hitta en passande språklig formulering.
Egentligen finns det massor av flertydigheter i språket. De flesta är lexikala. Ordet vad kan vara ett frågeord, en kroppsdel, ett vadställe och en vadhållning. Det uppstår aldrig något tolkningsbekymmer; sammanhanget ger rätt tolkning. Värre är det med ett ord som grym som förr bara betydde ’hänsynslös’ men som numera oftast betyder ’mycket bra’.
Det finns också strukturella flertydigheter. Meningen ”Polisen sköt mannen med geväret” är dubbeltydig. Antingen är det polisen som skjuter en gevärsförsedd man eller så använder polisen geväret för att skjuta mannen. Meningen ”Jägaren sköt älgen med geväret” är visserligen potentiellt dubbeltydig, men det fordras väldigt mycket fantasi för att få tolkningen med en gevärsförsedd älg.
Språket är alltså fullt av potentiella flertydigheter. Endast undantagsvis uppstår verkliga feltolkningar.
Som tur är.
” Om man tänker sälja sitt hus, ska man inte skriva ’mindre bra villa’. Den oönskade tolkningen ligger alltför nära till hands.