Utpekad ”Khomeinibödel” begärs häktad i Sverige
En 58-årig iranier häktas misstänkt för att ha haft en ledande roll när tusentals politiska fångar avrättades i Iran 1988. Avrättningarna har hittills aldrig prövats i domstol. Inte någonstans, enligt regimkritiker.
Mannen misstänks för folkrättsbrott (krigsbrott) inklusive mord i ett fängelse i Karaj utanför huvudstaden Teheran sommaren 1988. Åklagare Karolina Wieslander anser att brotten hänger samman med det krig som då pågick mellan Iran och Irak.
– Han är oskyldig, de har gripit fel man, säger försvarsadvokat Lars Hultgren om sin klients inställning.
Avrättningarna är relativt okända trots omfattningen. Det finns inga säkra uppgifter över hur många som dödades, men 5 000 är en siffra som ofta nämns.
Mannen greps den 9 november
Den religiöse ledaren Ruholla Khomeini.
när han anlände till Sverige, enligt Hultgren för att hälsa på släkt.
58-åringen såg bekymrad ut, och blickade sökande mot åhörarläktaren i Stockholms tingsrätt.
Mannen ska ha haft en ledande befattning i ett fängelse där många skickades till galgen.
Avrättningarna ägde rum på grund av en fatwa (en order) från Irans dåvarande ledare ayatollah Khomeini, den islamiska revolutionens grundare. Tusentals fångar mördades under några månader 1988. De var vänsteranhängare, intellektuella, studenter, medlemmar av rörelsen Folkets mujahedin, andra oppositionspartier och religiösa minoriteter.
Folkets mujahedin var enligt fatwan ”människor som krigar mot Gud”, vänsterfolk beskrivs i den som ”avfällingar från islam”.
Män, kvinnor och barn hängdes på löpande band: de fördes med gaffeltruckar till kranar och lyktstolpar där de hängdes, och vissa arkebuserades enligt samstämmiga uppgifter.
När offren dödades satt många av dem i fängelse för regimkritiska ickevåldsaktioner såsom att dela ut tidningar och flygblad, delta i demonstrationer med mera, enligt Amnesty International. Människor som inte dödades utsattes för tortyr.
Folkrättsbrott kan tas upp i svensk domstol oavsett var de har begåtts.