Avveckla lagen om valfrihet i Halmstad

Vi ser inte att införandet av lagen om valfrihet nämnvärt har ökat valmöjligheterna för de äldre i Halmstad. Snarare tvärtom. Det skriver de två socialdemokraterna Krissi Johansson och Rose-marie Henriksson.

HP Debatt 14/11. Hösten 2015 lämnade vi socialdemokrater en motion till kommunfullmäktige om att skyndsamt avveckla lov (lagen om valfrihet) för äldreboende med särskilt bistånd.

Lov, som kommunerna själva kan välja att tillämpa eller inte, innebär att privata företag har obegränsade rättigheter att etablera sig oavsett om vårdplatserna behövs eller inte på just den platsen. I nuläget riskerar alltså boende att etableras på fel ställen. Det är dålig hushållning med välfärdens resurser.

Motionen besvarades ett drygt år senare genom att det moderatledda styret gjorde en överenskommelse med sina dåvarande samarbetspartier. De bestämde att lov skulle behållas i avvaktan på nationella ställningstaganden.

Därefter skulle motionen åter aktualiseras. Sedan dess har det gått ytterligare tre år. Att en motion får vänta fyra år på att bli avgjord är ur demokratisynpunkt oförsvarligt.

Så länge vi i Halmstads kommun väljer att tillämpa denna för kommunerna frivilliga lag om fri etableringsrätt är vi samtidigt tvungna att leva upp till den. Beslutet är dock inte oåterkalleligt. Därför är det på tiden att fullmäktige nu får ta ställning i frågan. I kommunen har vi möjligheter att nu göra om och göra rätt.

Förespråkare av lov brukar lyfta fram valfriheten. Vi ser dock inte att införandet av lagen om valfrihet nämnvärt har ökat valmöjligheterna för de äldre i Halmstad. Snarare tvärtom.

I stället har konsekvensen blivit att särskilda äldreboenden har koncentrerats till stadskärnan, vilket begränsar de äldres frihet att välja var de vill bo.

Vi ser gärna att byggherrar i samråd med kommunen ger möjligheter för privata aktörer att bygga så länge kommunen har hyreskontraktet och vi kan tala om var behovet finns någonstans.

Att kommunen däremot genom lov har avhänt sig rätten att ha kontroll över var, när och hur många boenden som byggs, är förödande för samhällskontraktet. Kommunen har fortfarande ansvaret men står utan kontroll.

I ett läge när andelen äldre ökar och ekonomin har prövningar krävs nu en god och ändamålsenlig samhällsplanering tillsammans med en god resurshållning.

I valet mellan att fortsätta tillämpa lov i Halmstad eller avveckla den samma borde valet vara självklart. Framför oreda och att äventyra gemensamma resurser väljer vi att kommunen återtar sin rådighet över samhällsplaneringen. På så vis stannar också skattemedlen i välfärden.

” I stället har konsekvensen blivit att särskilda äldreboenden har koncentrerats till stadskärnan, vilket begränsar de äldres frihet att välja var de vill bo.