”Sveriges domstolar sitter i för stor kostym”
Halmstad: I år går tingsrätten i Halmstad back med ungefär en miljon kronor, trots ökade anslag till rättsväsendet. Orsaken är att Domstolsverket tar hela kakan.
Regeringen skjuter till 174 miljoner kronor i ett engångsbelopp i år. Nästa år utökas anslagen till Sveriges domstolar med 280 miljoner kronor. Men de extra miljonerna räcker ändå inte för att hålla i gång hela verksamheten.
Sveriges domstolars beräkning pekar på att de skulle behöva en utökning med 550 miljoner 2020, ytterligare 40 miljoner kronor 2021 och ytterligare 60 miljoner 2022.
Ett av kraven som ställs på landets domstolar är att föryngra nämndemannakåren. Vid tingsrätten i Halmstad var man tidigt ute och nådde för flera år sedan en påtaglig föryngring. Satsningen visar sig dock inte bara i slätare ansikten på ledamöterna i rättssalarna, eftersom fler behöver få ersättning för förlorad arbetsinkomst har tingsrätten en ökad kostnad på en kvarts miljon om året.
En utgift som man hittills inte fått någon kompensation för.
Faktum är att de krav som ställs på domstolarna och tilldelningen av ekonomiska medel haltar så pass mycket att lagmannen vid tingsrätten i Halmstad, Pia Johansson, ser sig tvingad att informera allmänheten om det ekonomiska läget.
– När vi fick besked om de utökade anslagen tidigare i höst blev vi försiktigt hoppfulla. Men det visar sig att det vi får i år går till Domstolsverket för att täcka underskott. Vi som representerar domstolar som har underskott har fått besked att vi inte får del av pengarna.
Hoppet ställdes då till nästa års utökning på 280 miljoner kronor.
– Sveriges domstolar sitter i en för stor kostym, av de 280 går redan 180 miljoner till att täcka den för stora kostymen. Kvar återstår bara
” Vi måste inte ändra köttkonsumtionen, vi måste ändra våra matvanor.
Debatten kring klimatförändringarna, och vilken roll köttkonsumtionen spelar, är fortsatt het. Statistiken från Jordbruksverket visar att köttätandet minskar och att vegotrenden växer sig allt starkare. År 2018 var konsumtionen 83,5 kilo per person och år, jämfört med 87,7 kilo två år tidigare.
Ralf Tebaay, ägare av Gundmundsgården köttspecialiteter i Slöinge och Gudagott i centrala Halmstad, har arbetat i branschen i 21 år. I somras märkte han en tydlig skillnad på vad gästerna valde från menyn. Men han menar att köttkonsumtionens siffror kan vara vilseledande.
– Det handlar om vad man har för beräkningsunderlag. Man mäter köttet som har blivit slaktat och slår ut det på antal invånare, och alltså inte köttet som faktiskt äts. Det blir missvisande. Svenskarna är väldigt medvetna och i Sverige har vi en låg köttproduktion jämfört med i övriga EU, säger han.
Ralf Tebaay Gudmundsgårdens ägare
Gudmundsgårdens fokus är just lokalproducerat kött och chark och Tebaay märker därför ingen större skillnad på omsättningen. Han menar att Gudmundsgårdens kunder alltid har varit matmedvetna och att ribban därmed har satts högt. Däremot har köttet som läggs i kundkorgarna skiftat. Försäljningen av lamm och vilt har ökat markant medan nötkreatur har minskat påtagligt.
– Problemet ligger egentligen i lyxkonsumtionen. Alla vill ha de ädlaste detaljerna och därför slaktas fler djur än vad som egentligen behövs. Vi måste inte ändra köttkonsumtionen, vi måste ändra våra matvanor. Skulle vi äta djurens alla delar skulle vi minska köttproduktionen med 40 procent och alltså slakta 40 procent färre djur. Nu slängs det i soptunnan i stället. Det är inte försvarbart.
Spåren efter de nya mattrenderna är märkbara även i de stora butikskedjorna. Enligt Stefan Strid, färskvaruchef på Ica Maxi högskolan, tappar köttförsäljningen runt tre procent varje år.
– Vi märker av en minskning, det går åt mindre volym kött helt enkelt. Det är en av de avdelningar som backar försäljningsmässigt, till förmån för både vegetariskt och färsk fågel, säger han.
Även Stefan Strid ser att mycket av det kött som säljs är finare detaljer, men att även färsen ligger fortsatt stabilt. Det är det hela muskelköttet som har minskat, tillsammans med det som importeras.
– Efter förra årets varma sommar tror jag att kunderna är mer trogna de svenska gårdarna. Det finns en vilja att stödja den svenska bonden.
På Citygross i Halmstad ser det däremot annorlunda ut. Åtminstone vad gäller sommarmånaderna i år.
– Vår köttförsäljning ökade mellan 50 och 70 procent i somras jämfört med förra året. Jag tror att det har med fjolårets grillförbud att göra och därför är det svårt att jämföra, säger Mikael Rasmusson, färskvaruchef.
Men även Mikael Rasmusson bekräftar att köttförsäljningen generellt sett har gått ner och att de säljer ytterst lite av det importerade köttet – omkring en procent av totalen. Samtidigt är efterfrågan av fågel inte så stor som väntat.
– Jag trodde att kycklingen skulle öka mer. Den har ökat lite, men inte i den takt jag trodde. Men visst, det går åt mer kyckling och det tror jag har med klimatdebatten att göra.