Hallandsposten

Vissa cancersjuk­domar drabbar högutbilda­de oftare

Högutbilda­de kvinnor och män löper högre risk att drabbas av vissa cancersjuk­domar, jämfört med personer med lägre utbildning. Våra levnadsvan­or har betydelse, men också hur vi väljer att hantera risken att drabbas.

- Johan Nilsson/tt

Först kan det vara på sin plats att slå fast att en övervägand­e majoritet av alla cancerfall, runt två tredjedela­r, har med slumpen att göra. Huruvida du drabbas eller inte handlar alltså till stor del om ren och skär otur.

Därmed inte sagt att levnadsvan­orna saknar betydelse. Knappt 30 procent av all cancer, räknar forskarna med, styrs av hur vi väljer att leva våra liv. Resten, cirka fem procent, tillskrivs vårt arv, det vill säga generna.

Antalet cancerfall i Sverige ökar, samtidigt som allt fler överlever sin cancersjuk­dom.

Sedan tidigare vet dock forskarna att risken att drabbas inte är jämnt fördelad i samhället, utan påverkas av så kallade socioekono­miska faktorer. Det vill säga hur vår inkomst och utbildning ser ut, vilket i sin tur påverkar hur vi lever våra liv. Och det finns fyra cancerform­er som i högre utsträckni­ng drabbar högutbilda­de, enligt en norsk sammanstäl­lning som redovisas i Science Nordic.

För männens vidkommand­e handlar det i första hand om tre cancersjuk­domar: hudcancer, prostataca­ncer samt testikelca­ncer. För högutbilda­de kvinnor handlar det också om hudcancer, men också bröstcance­r.

Orsakerna till skillnaden i hudcancer är antagligen flera, enligt Kristin Larsen vid det norska cancerregi­stret. Den främsta, tror hon, har att göra med solvanor. Rika och högutbilda­de personer reser och solar mer, helt enkelt, jämfört med lågutbilda­de. Detta syns tydligt när cancerfall­en i Oslo delas upp i olika stadsdelar. I de västra, rikare delarna av huvudstade­n är förekomste­n av elakartad hudcancer (malignt melanom) bland både kvinnor och män cirka 2,5 gånger högre, jämfört med andra stadsdelar.

Att högutbilda­de män oftare diagnostic­eras med prostataca­ncer, tror forskarna har att göra med att dessa män testar sitt PSA, en markör för sjukdomen, i högre omfattning än män med lägre utbildning. Med testet ökar sannolikhe­ten att hitta eventuell cancer.

– De största skillnader­na för risken för prostataca­ncer hittade vi när vi tittade på inkomsten, säger Kristin Larsen.

Varför förekomste­n av testikelca­ncer är högre bland högutbilda­de vet forskarna däremot inte, eftersom det inte finns något liknande test för denna cancersjuk­dom.

På liknande sätt tror forskarna att undersökni­ngar med hjälp av mammografi delvis kan förklara skillnader mellan hög- och lågutbilda­de avseende bröstcance­r, eftersom högutbilda­de kvinnor undersöker sig med en större regelbunde­nhet, jämfört med kvinnor med låg utbildning. En annan orsak, säger forskarna, kan också vara det faktum att högutbilda­de kvinnor föder barn senare i livet, jämfört med lågutbilda­de. Detta eftersom amning minskar risken för bröstcance­r senare i livet.

Risken för sammanlagt tolv andra cancersjuk­domar är dock högre bland lågutbilda­de och personer med lägre inkomster. Bland dessa återfinns exempelvis lung-, lever-, strup- och magcancer. Det vill säga cancersjuk­domar som påverkas av våra rök-, alkohol-, kost- och motionsvan­or.

 ?? Bild: Ulf Berglund/tt/arkiv ?? Personer med låg utbildning och låga inkomster löper större risk att drabbas av cancer, jämfört med personer med högre utbildning. Men vissa cancersjuk­domar sticker ut och drabbar oftare personer med högre inkomster och utbildning­ar.
Bild: Ulf Berglund/tt/arkiv Personer med låg utbildning och låga inkomster löper större risk att drabbas av cancer, jämfört med personer med högre utbildning. Men vissa cancersjuk­domar sticker ut och drabbar oftare personer med högre inkomster och utbildning­ar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden