Virve Ivarsson: Varken minusutsläpp eller kärnkraft kan rädda klimatet

Det finns anledning att betrakta gårdagen, torsdagen den 28 november, som en historisk dag. Då utlyste nämligen Eu-parlamentet klimatnödläge, med 429 röster för och 225 mot. Beslutet innebär dessvärre inte att parlamentet beslutat om några konkreta åtgärder för klimatet, men kan förhoppningsvis sända en signal om allvaret i situationen till omvärlden samt sätta press på Eu-kommissionen att leverera konkreta åtgärdsförslag.

Klimatfrågan lär fortsätta att dominera debatten den närmaste veckan. I dag hålls nämligen klimatstrejk på minst

1 500 orter i världen och 135 platser i Sverige – bland annat i Halmstad. På måndag fram till och med den 13 december möts delegater från mer än 200 länder i Madrid, Spanien för klimatmötet COP25 för att diskutera och besluta om uppföljningen av klimatavtalet från Paris.

Men samtidigt som klimatfrågan tycks vara på allas läppar går utvecklingen åt fel håll vad gäller utsläppen av koldioxid. Förra året nådde koldioxidutsläppen nya rekordnivåer och låg på den högsta nivån som uppmätts det närmaste årtiondet.

” Samtidigt som klimatfrågan tycks vara på allas läppar går utvecklingen åt fel håll.

Den senaste gången jorden upplevde en lika hög koncentration av koldioxid i atmosfären var för fem miljoner år sedan, och på den tiden hade jorden en temperatur som var 2–3 grader varmare och havsnivån var 10– 20 meter högre. Detta enligt Petteri Taalas, generalsekreterare för Fn-organet Meteorologiska världsorganisationen. Han konstaterar också att det inte finns några tecken på att utsläppen håller på att sakta ned. Förhoppningarna inför klimatmötet i Madrid är därför att flera länder ska öka sina klimatambitioner och lova att göra mer.

Men som vi sett efter det senaste klimatmötet så är ett löfte att göra någonting inte detsamma som att det faktiskt blir gjort, och en central fråga blir därför hur länderna planerar att minska sina utsläpp.

I Sverige har bland annat Centerpartiet och Liberalerna talat sig varma för satsningar på så kallade minusutsläpp, det vill säga en metod som går ut på att suga ut koldioxid ur atmosfären och lagra den i berggrunden. Men denna teknik finns bara på pilotstadiet.

Bland annat Moderaterna och Sverigedemokraterna sätter vidare stor tilltro till kärnkraften för att lösa klimatproblemen, men i inget av IPCC:S framtidsscenarion beräknas kärnkraft stå för mer än 13 procent av energianvändningen.

Sådana åtgärder är långt från tillräckliga för att begränsa uppvärmningen. En seriös klimatpolitik måste nämligen ha en realistisk plan på hur vi får ett samhälle som är 100 procent fritt från fossila bränslen inom en snar framtid. För att uppnå det menar flera forskare att vi bland annat behöver slopa subventionerna till fossil energi och införa en kolskatt.

På Eu-nivå räcker det kanske i dag med att utlysa klimatnödläge för att bli historisk, men på klimattoppmötet i Madrid kommer konkreta åtgärder att stå mer i fokus. Vi kommer inte från att fokus då behöver ligga på åtgärder som säkert minskar användningen av fossila bränslen.