HBK borde ha tagit en allsvensk plats – sett till statistiken
Statistiska formler för att bedöma idrottsprestationer används allt flitigare. När dataanalysföretaget Wyscout summerar Superettansäsongen 2019 visar statistiken att HBK skulle ha slutat på allsvensk plats sett till prestationer. – Det ger en viss indikation på vad man har presterat men till syvende och sist handlar fotboll om att göra fler mål än motståndarna, säger Magnus Haglund.
Det är dataanalysföretaget Wyscout, som HBK själv använder bland annat till fasta situationer, som har sammanställt och brutit ner årets Superettan-säsong i siffror.
Där kan man se att HBK bland annat var det lag i Superettan som oftast valde samma formation (4-4-2, 61,5 procent av gångerna), var seriens målfarligaste lag mellan minut 16 och första halvleks slut, att man var näst bäst i serien på att vinna tillbaka bollen och snittade flest passningar in på offensiv tredjedel.
Här kan man också se att HBK förväntades göra näst flest mål i serien (52,6 mål) enligt värdet expected goals (som värderar sannolikheten att en spelare/lag gör mål på ett avslut baserat på variabler som varifrån avslutet togs, till exempel i eller utanför straffområdet, vinkeln och typen av avslut), förväntades släppa in näst minst antal mål (31,2) och ta näst flest poäng (54,6).
– Det visar att vi har skapat ganska mycket chanser i zonerna där det är höga poäng helt enkelt. Det är det det visar och är egentligen en bekräftelse på att vi har skapat många målchanser. Att vi skulle släppa in näst minst mål tyder på att vi har släppt till ganska få chanser, säger Magnus Haglund, manager i HBK, och fortsätter:
– Vi fick upp effektiviteten de sista två månaderna men vi skapade en hel del innan dess. Sedan tycker vi kanske att motståndarna under juli och augusti kanske hade lite väl hög effektivitet på sina chanser medan vi blev bättre på att stänga till under hösten.
Hur rättvis bild målar de här siffrorna upp av säsongen?
– Tar man från omgång 10 och framåt var vi ju bäst, vi var etta de sista 21 omgångarna. Det ger en viss indikation på vad man har presterat, men till syvende och sist handlar fotboll om att göra fler mål än motståndarna. Det är en indikation på att man har presterat ganska bra men att slutprodukten egentligen blir tillräckligt bra först under hösten – i bägge ändarna av planen.
Magnus Haglund ser statistik av den här typen som ett visst stöd, men poängterar att det ändå är vad man ser med sina egna ögon live eller efteråt i analysarbetet som han sätter störst värde i.
Använder du den här typen av statistik på något vis i samtalen med spelare?
– Inte mycket. Ett visst mått av statistik finns där, man kanske tittar på antalet blockade inlägg från en ytterback och vi pratar så klart assist. Jag är ganska intresserad av det som kallas second assist eller hockeyassist, den som alltså sätter upp assistläggaren. Det är ofta nyckelpassningen i anfallet. Den statistiken som visar vad som ger förutsättningar för den sista passningen värdesätter jag högt, säger Magnus Haglund.
” Tar man från omgång 10 och framåt var vi ju bäst, vi var etta de sista 21 omgångarna.
Magnus Haglund, manager i HBK