Skolresultaten ökar – men också klyftorna
Sverige/halmstad: De svenska elever som deltog i Pisa 2018 får högre poäng i alla tre ämnen jämfört med förra mätningen, och Sverige ligger nu över Oecd-genomsnittet. Samtidigt pekas klyftorna mellan olika skolor ut som ett fortsatt växande orosmoln.
På tisdagen presenterades resultatet av Pisa 2018, och det var positiva signaler för det svenska skolväsendet. För andra mätningen sedan katastrofåret 2012 pekar resultatet uppåt.
– Jag tänker att det är bra med positiva besked efter några tuffa år för svensk skola, säger Fredrik Landelius som är kvalitetschef på barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad.
Samtidigt slår rapporten fast att klyftorna mellan högpresterande och utsatta skolor fortsätter att växa. Socioekonomisk bakgrund påverkar skolresultatet mer i Sverige än i andra länder, och skolor där högoch lågpresterande elever blandas förekommer mer sällan i Sverige än i andra länder, står det i rapporten. Så är det i riket, så även i Halmstad.
– Det är en oroande utveckling. Samtidigt som vi ser ett stigande meritvärde så ser vi en ökande olikvärdighet. Gapet mellan skolorna växer för varje år, säger Fredrik Landelius.
Fredrik Landelius bild är att skolsegregationen hör samman med andra ojämlikheter. Det handlar om ett boendesegregerat samhälle där områden som redan har det tufft har fått ta emot en stor del av de nyanlända eleverna. Här finns också färre föräldrar som har eftergymnasial utbildning.man ser även en rörlighet bland lärarna, från socioekonomiskt utsatta skolor till skolor där utmaningarna är mindre, berättar han.
Vad anser du behöver göras för att komma till rätta med det här?
–Vi som jobbar med skolan vill fokusera på det som vi kan påverka men i grunden är det en fråga som är större än skolan. Det krävs en bred politisk vilja om vi ska förändra situationen, säger Fredrik Landelius.
– Med det sagt har politikerna i Halmstad antagit en ny verksamhetsplan för barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Det handlar bland annat om att utveckla kvaliteten på undervisningen, att ta vara på, och kompetensutveckla, de lärare vi har samt att tänka till utifrån segregationsfrågan när nya skolor ska byggas – exempelvis kan man placera en ny skola på en plats som bidrar till att olika elever möts.