Martin Erlandsson: ”Synd med tanke på de många lovande inslagen i manuset”
Årets julkalender inleddes i söndags med en stöld från ”Musse Pigg på camping” som visas i Kalle Ankas Jul, när den snoozande tomten väcks kreativt och brutalt. Och i gårdagens avsnitt sa Tomtmor parmaforst istället för permafrost. Kanske tänkte Pernilla Wahlgren på den italienska skinkan…
Men sådana små detaljer spelar ingen roll om bara skådespelarna övertygar och har fått tydliga roller i en handling med riktning. Tyvärr hör det till sakerna som saknas i ”Panik i tomteverkstan”.
Synd med tanke på att det finns lovande inslag i manuset, som att färre människor tror på Tomten (Per Andersson) eftersom föräldrarna klär ut sig. Det i sin tur leder till att ljusets lykta börjar falna och tomtebyn på Nordpolen riskerar att gå under. Att en energibesparing införs ligger ju i tiden.
En snögubbe (Leif Andrée) leder arbetet i nissarnas verkstad, dit allt färre önskelistor skickas. Tomterådet (med legendarer som Christina Schollin, Helge Skoog, Suzanne Reuter, Allan Svensson och Sven Melander) funderar på att utlysa ett akut nyval av tomte.
Usla vitsar om att snögubben ska ha is i magen och att allt ska vara tipp tapp levereras i billig scenografi och tråkigt foto.
Årets julkalender känns väldigt enkel jämfört med exempelvis ”Selmas saga” (2016), som jag följde med nöje med mitt minsta bonusbarn. Men den kanske tar sig efter de första fem avsnitten, som jag har sett.
” I kvällens husband /…/ får falkenbergaren Fredrik Sandsten snurra på trumstockarna och bidra med några schyssta fills.
På fredag är det dags för en ny säsong av ”På spåret”, som lär bli etta på tittartoppen, i alla fall för linjär tv. I första programmet klarar jag för ovanlighetens skull tio poäng på första resan – tack vare ett livealbum från arenan som ledtrådar syftar på. Sedan går det som väntat lite sämre, men jag slutar ändå mitt mellan de tävlande lagen, eftersom båda slutar på rätt beskediga totalsummor.
Jonathan Unge är riktigt rolig ihop med sin mamma Cecilia Hagen, som tidigare år har vunnit med Thomas Tengby och gått till final med Hoa-hoa Dahlgren. Unge imiterar vinnaren och komikerkollegan Jesper Rönndahl och väljer även att ”vaska” en ledtråd när lagen drar nästan exakt samtidigt, men Anna-britta Ahlenius och Peter Magnusson hinner före.
Gästartisten Nina Persson från The Cardigans imponerar inte på mig, men den första musikfrågan är rätt enkel.
I kvällens husband under ledning av den 23-åriga ryskan Lada Egolaeva, får falkenbergaren Fredrik Sandsten snurra på trumstockarna och bidra med några schyssta fills. Han har ju i likhet med de tidigare säsongernas husband Augustifamiljen lirat med Håkan Hellström, men är mest känd från The Soundtrack of Our Lives, precis som Ian Person (gitarr) och Kalle Gustafsson Jerneholm (bas).
Andra numret, en countrydänga som Nina sjunger ihop med Sarah Klang, är bättre men knappast något som blir ihågkommet i slutet av säsongen. Jag kan inte svaret och ger mig själv inga bonuspoäng för att jag vet sångerskans riktiga namn (bara artistnamnet nämns) och att hon var gift med en allsvensk fotbollsspelare.
Som helhet en jämn och spännande match som avgörs av ett enstaka, oturligt ”hjärnsläpp”.