Bara en tredjedel av all inlämnad plast återvinns
Halland: Bara en tredjedel av den plast som kommer in till återvinningsstationerna materialåtervinns. Resten bränns eller måste sorteras bort.
Halmstad: En stor andel av den plast som samlas in till återvinningsstationerna blir inte till nya produkter. Kritiken har varit stor men uppmaningen till allmänheten kvarstår: ”Fortsätt sortera”.
En av de stora snackisarna i höstens klimatdebatt har handlat om plaståtervinningen. Av all plast som finns på marknaden är det endast 15–20 procent som materialåtervinns. Men många upprörs av att större andelen av det som faktiskt samlas in på Förpackning- och tidningsinsamlingens (FTI) stationer inte alls blir nya produkter.
– Av de produkter vi får in så måste rensa bort en tredjedel. Det kan vara att folk slänger fel grejer i fel kärl, men det kan också vara matrester och fukt, säger Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationschef på FTI.
Resterande tredjedel består av den plast som i dag inte går att återvinna. Det kan exempelvis handla om svart plast eller om laminat, som innebär att man har satt ihop flera olika plaster. Men varför tillverkas produkter av plast som inte går att återvinna?
– Jag tror att det handlar om okunskap. Men produkten ska också vara attraktiv för konsumenten och när det gäller matvaror ska det
hålla länge. Vi jobbar med att hjälpa företagen med förpackningar och hur man designar dessa så att de blir återvinningsbara.
Den här delen av klimatdebatten har mynnat ut i att många konsumenter ställer sig frågan om det faktiskt är värt att åka med plasten till stationerna, eller om man lika gärna kan slänga det bland de vanliga hushållssoporna.
– Det ska ändå samlas in. Det är jätteviktigt att fortsätta sortera och det är absolut värt att göra det. Som konsument ska man inte ens behöva tänka på det. Vi jobbar jättemycket med systemen och det kan hända mycket väldigt snabbt.
Enligt Veronica Foberg Gustafsson händer det mycket på marknaden. För att underlätta för konsumenten har FTI tagit fram en ny märkning med en symbol för plast. Den kommer att finnas både på återvinningskärlen och på förpackningarna.
– Många grejer kan vara svårt att veta vad det är för något. Chipspåsar och tuggummipåsar är sådana exempel. Det är plast men inte helt uppenbart för konsumenterna att det är det.
Den stora utmaningen, menar Foberg Gustafsson, är att få människor till att återvinna. Vi behöver göra det ännu mer för att dels värna om miljön, dels för att nå klimatmålen.
– Vi har bara en planet. Vi är bra på att ta vara på material i Sverige, men vi behöver bli ännu bättre. Alla måste hjälpas åt tillsammans. Producenterna måste bli bättre på att designa, där kommer det att göras en utbildningsinsats. Konsumenterna behöver sortera mer och vi på FTI måste förbättra processerna.