Ba­ra en tred­je­del av all in­läm­nad plast åter­vinns

Hal­land: Ba­ra en tred­je­del av den plast som kom­mer in till åter­vin­nings­sta­tio­ner­na ma­te­ri­alå­ter­vinns. Res­ten bränns el­ler mås­te sor­te­ras bort.

Hallandsposten - - Sidan 1 - Jen­ni­fer Last [email protected]­lands­pos­ten.se

Halm­stad: En stor an­del av den plast som sam­las in till åter­vin­nings­sta­tio­ner­na blir in­te till nya pro­duk­ter. Kri­ti­ken har va­rit stor men upp­ma­ning­en till all­män­he­ten kvar­står: ”Fort­sätt sor­te­ra”.

En av de sto­ra snacki­sar­na i hös­tens kli­mat­de­batt har hand­lat om plastå­ter­vin­ning­en. Av all plast som finns på mark­na­den är det en­dast 15–20 pro­cent som ma­te­ri­alå­ter­vinns. Men många upp­rörs av att stör­re an­de­len av det som fak­tiskt sam­las in på För­pack­ning- och tid­nings­in­sam­ling­ens (FTI) sta­tio­ner in­te alls blir nya pro­duk­ter.

– Av de pro­duk­ter vi får in så mås­te ren­sa bort en tred­je­del. Det kan va­ra att folk släng­er fel gre­jer i fel kärl, men det kan ock­så va­ra mat­res­ter och fukt, sä­ger Ve­ro­ni­ca Fo­berg Gustafs­son, kom­mu­ni­ka­tions­chef på FTI.

Res­te­ran­de tred­je­del be­står av den plast som i dag in­te går att åter­vin­na. Det kan ex­em­pel­vis hand­la om svart plast el­ler om la­mi­nat, som in­ne­bär att man har satt ihop fle­ra oli­ka plas­ter. Men var­för till­ver­kas pro­duk­ter av plast som in­te går att åter­vin­na?

– Jag tror att det hand­lar om okun­skap. Men pro­duk­ten ska ock­så va­ra at­trak­tiv för kon­su­men­ten och när det gäl­ler mat­va­ror ska det

hål­la länge. Vi job­bar med att hjäl­pa fö­re­ta­gen med för­pack­ning­ar och hur man de­sig­nar des­sa så att de blir åter­vin­nings­ba­ra.

Den här de­len av kli­mat­de­bat­ten har myn­nat ut i att många kon­su­men­ter stäl­ler sig frå­gan om det fak­tiskt är värt att åka med plas­ten till sta­tio­ner­na, el­ler om man li­ka gär­na kan slänga det bland de van­li­ga hus­hålls­so­por­na.

– Det ska än­då sam­las in. Det är jät­te­vik­tigt att fort­sät­ta sor­te­ra och det är ab­so­lut värt att gö­ra det. Som kon­su­ment ska man in­te ens be­hö­va tän­ka på det. Vi job­bar jät­te­myc­ket med sy­ste­men och det kan hän­da myc­ket väl­digt snabbt.

En­ligt Ve­ro­ni­ca Fo­berg Gustafs­son hän­der det myc­ket på mark­na­den. För att un­der­lät­ta för kon­su­men­ten har FTI ta­git fram en ny märk­ning med en sym­bol för plast. Den kom­mer att fin­nas bå­de på åter­vin­nings­kär­len och på för­pack­ning­ar­na.

– Många gre­jer kan va­ra svårt att ve­ta vad det är för nå­got. Chip­spå­sar och tuggum­mipå­sar är så­da­na ex­em­pel. Det är plast men in­te helt up­pen­bart för kon­su­men­ter­na att det är det.

Den sto­ra ut­ma­ning­en, me­nar Fo­berg Gustafs­son, är att få män­ni­skor till att åter­vin­na. Vi be­hö­ver gö­ra det än­nu mer för att dels vär­na om mil­jön, dels för att nå kli­mat­må­len.

– Vi har ba­ra en pla­net. Vi är bra på att ta va­ra på ma­te­ri­al i Sve­ri­ge, men vi be­hö­ver bli än­nu bätt­re. Al­la mås­te hjäl­pas åt till­sam­mans. Pro­du­cen­ter­na mås­te bli bätt­re på att de­sig­na, där kom­mer det att gö­ras en ut­bild­nings­in­sats. Kon­su­men­ter­na be­hö­ver sor­te­ra mer och vi på FTI mås­te för­bätt­ra pro­ces­ser­na.

Ba­ra en tred­je­del av den plast som kom­mer in till åter­vin­nings­sta­tio­ner­na ma­te­ri­alå­ter­vinns. Svar­ta plast­för­pack­ning­ar kan in­te av­lä­sas av sor­te­rings­ma­ski­ner­na ut­an tas bort ur krets­lop­pet och bränns di­rekt.

Bild: Tt/ar­kiv/mon­tage

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.