Extremt få gärningsmän fälls för bombdåden

Extremt få gärningsmän fälls för sprängdåd. Inte ens en av tio sprängningar förra året ledde till åtal. Till skillnad från skjutningar sker sprängningar oftare mot personer högre upp i den kriminella hierarkin, enligt en kriminolog.

Den låga uppklarningen av sprängningarna är ett problem, enligt Sven Granath, kriminolog på polisen i Stockholm.

– Konsekvensen är att våldet fortsätter och eskalerar. Det är faktiskt en viktig orsak till att det fortsätter att ligga på en hög nivå. Skulle det vara en hög uppklarning skulle det här fenomenet definitivt minska ganska drastiskt, säger han.

Året har knappt inletts och redan har flera kraftiga detonationer skakat landet. Det har varit bombdåd som blåst ut fönster i flerbostadshus och orsakat omfattande skador i såväl lägenheter som entréer och trappuppgångar.

Men det är få som åtalas och döms för de här brotten. Förra året utreddes 92 sprängningar, men bara 7 ledde till åtal, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet( B rå ). Det ä ren upp klar n in g s procent på sju procent, vilket innebär att mer än nio av tio sprängdåd är olösta.

2018 var upp klar n in g s procenten 11 procent. Statistik för tidigare år saknas eftersom brottskoden är ny.

Till skillnad från skjutningar sker sprängningar i högre grad mellan personer högre upp i den kriminella rangordningen. Vid flera av de kraftigare bombdåd som skett under senare tid finns uppgifter om kopplingar till mc-gäng.

– Man kan anta att det i stort sett är samma nätverk som spränger som också skjuter på varandra. Men anstiftarna kan finnas högre upp i hierarkin och då kan man ibland komma in i mc-miljön för det finns kopplingar mellan den och andra kriminella nätverk, säger Sven Granath.

De inblandade är många gånger kriminella som inte vill tala med polisen, vilket kan gälla även den som sprängladdningen riktas mot.

– Att styrka att det finns en anstiftare bakom är extremt svårt. Vi har haft ett par stora rättegångar i Malmö där vi fått dom på den som utfört det, men vi får sällan fast anstiftaren, säger Stefan Sintéus, polismästare i Malmö och kommenderings chefför Operation rimfrost i Malmö.

Nästan uteslutande är syftet med sprängningarna att hota eller utpressa. Motivet är oftare ekonomiskt än vid skjutningar.

Sprängningar kan vara komplicerade att utreda, enligt Sven Granath. Dels innebär de ett svårt tekniskt bevisläge – är dådet fullbordat har polisen svårt att hitta exempelvis dna som kan knyta en gärningsman till brottplatsen. Dels är detonationerna ofta välplanerade.