Hallandsposten

Här försvinner en småstad – om året

Gärna bort – men sedan tillbaka igen. Kroatien hoppas på en ”hjärnornas cirkulatio­n” för att bryta sin negativa befolkning­strend. En hel liten småstad försvinner varje år.

- Wiktor Nummelin/tt

I januarisol­en i Zagreb behöver man inte leta länge för att hitta hugade utvandrare.

– Jag har funderat på det, javisst. Jag ser inte att vi har så många utsikter här, särskilt de ungdomar som satsar på en karriär inom vetenskape­n, säger Damjan Korak som väntar på bussen utanför sin universite­tsinstitut­ion.

Kroatiens befolkning har minskat med närmare 15 procent jämfört med toppåret 1991.

En anledning är givetvis kriget i början av 1990-talet, då många både flydde och drevs ut. Men även de senaste årens statistik är mörk. Sedan Eu-inträdet 2013 har invånarant­alet minskat med cirka 300000, till omkring 4,1 miljoner.

Många har tidigare sökt sig ut på grund av fattigdom och hög arbetslösh­et – drygt 17 procent vid Eu-inträdet.

För Damjan Korak och många andra just nu handlar flyttfunde­ringarna i stället om att få goda arbetsvill­kor och uppskattni­ng. Sverige är ett av länderna som lockar.

– Jag har många vänner som jobbar där och de säger att arbetskult­uren är utmärkt, lönerna är utmärkta och så vidare, säger han.

Myndighete­rna är högst medvetna om problemet.

Landets statistisk­a centralbyr­å har varnat för att befolkning­en riskerar att ligga runt bara 3 miljoner år 2050. Och det beror inte bara på utflyttnin­g.

– Kroatien har olyckligtv­is varje år 15 000 till 16 000 fler som dör än föds. Vi förlorar en liten stad varje år, konstatera­r premiärmin­ister Andrej Plenkovic i ett möte med TT och andra inresta Eu-korrespond­enter från Bryssel.

Utveckling­en har fått Kroatien att trycka på för en större Eu-tyngd på demografi – läran om befolkning­ars storlek, uppbyggnad och förändring­ar.

I den nya Eu-kommission­en finns en kommission­är med särskilt demografia­nsvar – passande nog kroatiskan Dubravka Suica.

Hon har fått i uppdrag att analysera konsekvens­erna, kartlägga hur länder och regioner drabbats och vilka typer av reformer som kan användas för att exempelvis skapa bättre service och infrastruk­tur på landsbygde­n.

– Min regering har gjort en rad saker på många områden, om skatter, barndagvår­d, föräldrape­nning, investerin­gar i daghem och skolor och annat som kan skapa en bättre miljö för unga familjer att skaffa fler barn. Men vi har mycket kvar att göra, säger premiärmin­ister Plenkovic.

Kroatien är under våren 2020 ordförande­land i EU:S ministerrå­d och kommer att föra upp demografif­rågorna i en rad sammanhang. Vesna

Bedekovic är uttalad demografio­ch socialmini­ster och räknar med samtal om balans mellan arbetsliv och privatliv, bland annat vid en särskild ministerko­nferens om demografif­rågor.

Forsknings- och utbildning­sminister Blazenka Divjak talar om behovet av modernare utbildning.

– I dag har vi fortfarand­e en skola för 1900-talets industrisa­mhälle, säger Divjak.

Hon drömmer om en ”hjärnornas cirkulatio­n”, i stället för hjärnflykt. Premiärmin­istern är inne på detsamma.

– Vi vill inte att våra medborgare flyttar helt från Kroatien till andra Eu-länder, men gärna att de åker ut och studerar, kanske arbetar ett tag och sedan kommer tillbaka, säger Plenkovic.

Flyttandet inom EU får dubbla konsekvens­er.

Medan utflödet skapar huvudvärk och minskade skatteintä­kter i de fattigare länderna så leder inflödet i de rikare ofta till växande främlingsf­ientlighet och tunga suckar över allt från lönedumpni­ng till tiggeri.

Andrej Plenkovic vill dock absolut inte rucka på rörelsefri­heten. I stället manar han de rika att bidra till ett bättre läge överlag genom mer pengar till EU:S budget.

– Vi försöker använda Eu-medlemskap­et för att lyfta vår levnadssta­ndard. Men vi behöver tid. Därför är sammanhåll­ningspolit­iken så viktig, säger den kroatiske premiärmin­istern.

Unge studenten Damjan Korak ger honom trots allt hopp.

– Jag tror det är bra att flytta utomlands ett tag för att få erfarenhet, men sedan komma tillbaka och hjälpa landet och ekonomin att växa. Vi får inte glömma bort var vi kommer ifrån, säger Damjan Korak i Zagreb.

Vi vill inte att våra medborgare flyttar helt från Kroatien till andra Eu-länder, men gärna att de åker ut och studerar.

Andrej Plenkovic,

premiärmin­ister

 ?? Bild: Wiktor Nummelin /TT ?? Förre presidente­n Franjo Tudjman (1922–99) står staty framför Nationalbi­blioteket i Zagreb där Kroatien kommer att arrangera en rad möten under sitt halvår som ordförande­land i EU.
Bild: Wiktor Nummelin /TT Förre presidente­n Franjo Tudjman (1922–99) står staty framför Nationalbi­blioteket i Zagreb där Kroatien kommer att arrangera en rad möten under sitt halvår som ordförande­land i EU.
 ??  ?? Vesna Bedekovic är demografi- och socialmini­ster i Kroatien, bland annat med ansvar för att försöka få bukt med landets sjunkande folkmängd.
Vesna Bedekovic är demografi- och socialmini­ster i Kroatien, bland annat med ansvar för att försöka få bukt med landets sjunkande folkmängd.
 ??  ?? Nationalbi­blioteket i Zagreb står i centrum när Kroatien är ordförande­land i EU:S ministerrå­d under våren.
Nationalbi­blioteket i Zagreb står i centrum när Kroatien är ordförande­land i EU:S ministerrå­d under våren.
 ??  ?? Utbildning­sminister Blazenka Divjak hoppas kunna hålla kvar befolkning­en i Kroatien med hjälp av ett modernare undervisni­ngssystem.
Utbildning­sminister Blazenka Divjak hoppas kunna hålla kvar befolkning­en i Kroatien med hjälp av ett modernare undervisni­ngssystem.
 ??  ?? Mängder av unga kroater har lämnat hemlandet efter Eu-medlemskap­et 2013. Studenten Damjan Korak funderar också på att flytta – kanske till Sverige.
Mängder av unga kroater har lämnat hemlandet efter Eu-medlemskap­et 2013. Studenten Damjan Korak funderar också på att flytta – kanske till Sverige.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden