Förhoppningsvis slutar den här farsen i att kammarrätten dömer till kommunens fördel.
Sju år efter att Jb-gymnasiet stängdes i Halmstad har kommunen blivit återbetalningsskyldig och kan tvingas betala miljoner till skolans konkursbo. Pengar som är vikta till dagens elever ska inte gå till ett konkursbo eller ett friskoleföretag som stoppad
HP Ledare 5/2. Sommaren 2013 kom dråpslaget för drygt 400 gymnasieelever i Halmstad. Deras skola, Jb-gymnasiet, tvingades stänga. I ett slag förlorade hundratals elever sin skola för att friskolekoncernen JB Education hade försatts i konkurs.
Nu, nästan sju år senare, krävs Halmstads kommun på miljoner av konkursboet till Jb-koncernen, vilket Hallandsposten rapporterade om i tisdagens tidning (4/2). Detta är helt galet, en kommuns skolpengar ska inte gå till att betala eventuella fordringar till ett konkursbo. Än mindre till en före detta skolkoncern som både drev undermåliga skolor och stoppade pengar i egen ficka.
Dagens friskolesystem bygger på att de enskilda friskolorna får ersättning från kommunerna baserat på hur många elever de har, den så kallade skolpengen. Detta belopp, även kallad elevpeng, är olika från kommun till kommun.
Kortfattat kan man säga att den budget som en skolförvaltning får, delas med hur många elever man beräknas ha. Därefter fördelas denna skolpeng ut lika till de kommunala skolorna och de fristående aktörerna.
Den aktuella tvisten mellan Halmstads kommun och JB Educations konkursbo, tidigare John Bauer-skolorna, handlar om åren före konkursen 2013. Dessa år menar konkursboet att de kommunala skolorna i Halmstad gick med underskott, ett underskott som sedan täcktes med kommunala medel. Därmed fick inte friskoleföretaget rätt ersättning, anser företrädare för konkursboet. På den linjen gick också förvaltningsrätten i sin dom. Hur stor ersättning som Halmstad ska betala är inte klart; konkursboet har krävt tre miljoner kronor.
Halmstads kommun har överklagat förvaltningsrättens dom till kammarrätten, bland annat med argumentet att elevpengen är ett belopp som beräknas i förväg och inte justeras i efterhand.
Dessutom menar man att kommunens pengar inte ska gå till ett konkursbo som i dag inte har något tillstånd att bedriva skolverksamhet. Med andra ord, skolpengar ska gå till skolans verksamhet, inte något annat. Det är verkligen något att var extra tydlig med. Särskilt med tanke på orsakerna till varför JB Education gick i konkurs.
Enligt friskolekoncernens ägare var det ett vikande elevunderlag som låg bakom konkursen för sju år sedan. Men det var bara en del av sanningen.
Hösten 2013 sände SVT dokumentären ”Skolfesten” som handlade om JB Education och dess väg till konkursen.
I tv-programmet berättade de två journalisterna Johan Zachrisson Winberg och Katarina Lagerström att John Bauer-skolorna, som de hette först, expanderade snabbt efter att företaget grundades 2000. I stället för disciplin och studiero lockade skolorna med självständigt arbete och en egen dator till alla elever.
2006 ombildades skolföretaget genom ett komplicerat upplägg där ägarna sålde företaget till sig själva. Med detta upplev blev ägarna stormrika medan det nya företaget fick en stor skuld och tvingades till stora räntekostnader. Delar av skolpengen som finansierade hela företaget hamnade alltså rakt ner i ägarnas fickor utan att komma eleverna till nytta. 2008 såldes hela Jb-koncernen till ett danskt riskkapitalbolag och bara fem år senare tvingades koncernen gå i konkurs.
Jb-koncernen föll på att dess skolor fick ett allt sämre rykte och därmed ett minskat elevunderlag. De höga avkastningskraven från ägarna tvingade skolorna till stora besparingar som därmed gjorde skolorna mindre attraktiva.
Efter tv-journalisternas avslöjanden har staten skärpt kraven på friskoleföretag och liknande avkastningskrav som JB Education hade är inte längre tillåtet.
Att Jb-koncernens konkursbo vill ha mer pengar är inget att förvånas över. Skandalen i sammanhanget är att förvaltningsdomstolen dömt till konkursboets fördel. Därför är det mycket bra att kommunen nu har överklagat domen.
John Bauer-skolan har blivit en zombie som vägrar dö, och som hemsöker Halmstads kommun. Inte nog med att skolans ägare stoppade pengar i sina egna fickor för att därefter stänga skolan för ett hundratal gymnasieelever i Halmstad. Nu vill friskolekoncernens konkursbo ha ännu mer pengar från Halmstads kommun.
Dessutom kostar det både kraft och resurser för kommunen att driva den rättsliga process som ännu inte fått sitt avgörande.
Detta måste få ett slut. Förhoppningsvis slutar den här farsen i att kammarrätten dömer till kommunens fördel. Skulle det inte bli så behövs det definitivt en lagändring från högsta ort, det vill säga riksdagen.
Inga mer skolpengar ska behöva gå till friskoleägarnas fickor samtidigt som de driver undermåliga skolor. Det räcker nu.
” Skandalen i sammanhanget är att förvaltningsdomstolen dömt till konkursboets fördel.