Handtvättande – bra även under rötmånaden

Halland: Rötmånaden omgärdas av lika mycket folktro som sanning, men magsjuka och matförgiftning kan vara väldigt tydligt. Enligt Bondepraktikan ska vi vara mitt i rötmånadens epicentrum – stämmer det även 2020?

Halmstad: Högre temperatur och luftfuktighet gör att mat snabbare blir dålig under rötmånaden. Men våra coronarelaterade hygienrutiner kan bidra till att minska spridningen av alla sorters magsjuka – även den från mat.

– Vädret – värmen och i kombinationen med fuktigheten.

Det är de främsta faktorerna för när rötmånaden inträffar, enligt Susanne Carlson, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Halmstads kommun.

När temperaturen stiger trivs bakterierna bättre. Får de även vatten och näring är förutsättningarna att föröka sig som bäst.

Enligt Bondepraktikan – som kom i första upplaga år 1508 – infaller rötmånaden från slutet på juli till slutet på augusti. Men som Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket, säger är det ett begrepp som levt kvar, snarare än ett faktum.

– Själva begreppet rötmånad är ju en konstruktion från en tid när man inte vetenskapligt förstod orsaken till vad som hände med maten, säger hon.

Det som begreppet innebär är dock högst reellt – oavsett datum.

Det är främst temperaturen som styr hur bakterierna förökar sig i våra livsmedel. Värmeböljan som vi upplevde i juni var på så vis en rötmånad i sig.

– Samtidigt är det så att luftfuktigheten stiger under sommaren, oavsett temperatur, säger Rosengren och menar att det kan ge ett svar på varför den historiskt sett betraktas som en sensommarföreteelse.

För Åsa Rosengren handlar rötmånad om hållbarheten på mat. Med ökad luftfuktighet suger torrvaror, som bröd, åt sig mer fukt vilket fortare leder till att det kan börja mögla. Eftersom vi i numera har kylskåp har mycket av faran kunnat avvärjas, men det kan också vara förrädiskt.

– Det som händer är ju när vi plockar ut saker ur kylen och låter stå utanför en längre tid knuffar man i gång mikroberna i maten genom att temperaturen får öka. De kanske inte hinner växa till sig, men tar du ut de sen igen och de får stå har de redan kommit längre på startsträckan, säger Rosengren. Finns det några livsmedel som är luriga som folk tänker ska vara ganska ofarliga att lämna ute?

– Skuren frukt bör man hålla kall. Många syrliga frukter klarar sig bra. Men söta frukter – som persika eller melon– är, om oturen är framme och fruktköttet bli förorenat, mums för mikroorganismerna.

2020 har på grund av coronaviruset varit ett år präglat av handhygien, vilket kan förebygga utbredningen av all form av magsjuka, inklusive den från maten.

– Det minskar ju risken för att sprida corona, men också för magsjuka. På så vis slår vi kanske två flugor i en smäll i år, säger Rosengren. Kräftskivesäsongen närmar sig nu, men den vållar sällan till magproblem. Trots att fisk och skaldjur ofta ses som luriga livsmedel. Anledning kan vara att de kräftor som inhandlas oftast är färska, vakuumförpackade eller frusna.

– Skaldjur är också bra på att tala om för oss om de är dåliga. Man vet ju hur det är när man slänger resterna och de får ligga i soptunnan ett tag hur illa det kan lukta. Vi vet hur de ska lukta och när de inte gör det är det lätt att sortera bort dem. Halmstad har hittills haft sparsamt med rötmånadsrelaterad sjukdom i år, enligt Susanne Carlson.

– I hög utsträckning är vi svenskar skonade för att vi har så bra vatten, säger Carlson.

” Skuren frukt bör man hålla kall. Många syrliga frukter klarar sig bra. Men söta frukter – som persika eller melon– är, om oturen är framme och fruktköttet bli förorenat, mums för mikroorganismerna.

Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket