S:t Olofs kapell fyller 70 år i Tylösand
Halmstad: I 70 år har S:t Olofs kapells röda träväggar tornat upp sig på en kulle i Tylösand. Genom åren har vigslar, dop, begravningar och konserter ägt rum i den unika byggnaden – mycket tack vare en man som blev närmast besatt av en historia.
Halmstad: Under kapellets 70-åriga historia har vigslar, dop, begravningar och konserter ägt rum här – mycket tack vare en man som blev besatt av en historia som tog sin början i Lidhult.
– Det har varit en märklig sommar, säger Eva Jönsson, ordförande i den ideella förening som driver S:t Olofs kapell, när hon slår sig ner på en stol i skuggan.
En vanlig sommar genomförs ett 30-tal vigslar och lika många dop men efter många avbokningar är det nere på ungefär en tredjedel av det. Torsdagarna brukar på sommaren vara vigda åt olika evenemang, bland annat skulle Lill Lindfors ha uppträtt, men så har det inte blivit i år.
– Som läget är just nu med restriktionerna att bara 50 personer får vistas i kapellet, artister och kapellvärdar inkluderat, funkar det inte ekonomiskt så därför tog vi beslutet att ställa in allt i år, säger hon.
Detta innefattar också byggdes den upp i Lidhult och stod där i ungefär 150 år innan den revs till förmån för en ny stenkyrka som uppfördes på samma plats.
– Uppkomsten av kapellet är det som gör den så speciell, säger Bo Keck som i 20 år varit engagerad i föreningen och specialiserat sig på historien kring kapellet.
Efter att kyrkan rivits i Lidhult köpte en bonde upp virket för att bygga ett hus. 1931 kom sedan landsantikvarie Erik Salvén till byn för att hålla i en föreläsning. Det var då han fick höra historien om att det tidigare stått en träkyrka i byn.
– Salvén var ett riktigt original och en kyrkentusiast, förklarar Bo Keck och fortsätter:
– Direkt när han hörde detta tog han en taxi ut till bonden som köpt virket och frågade om det stämde. Då svarade bonden: ”Ja, stig in i kyrkan” och visade honom in i huset.
På vinden satt takmålningarna huller om buller och efter besöket kunde han inte släppa tanken på att återskapa kyrkan.
Efter att ha fått nej till att bygga upp den på samma plats som tidigare fick de till slut arrendera tomten där den står idag.
– Vi betalar fortfarande ett arrende på noll kronor, säger Bo Keck och skrattar.
När väl platsen var funnen och Salvén lyckats skrapa ihop pengar för att köpa huset av bonden inleddes arbetet med att riva det och frakta delarna till Tylösand. Tack vare fotografier som tagits innan kyrkan rivits kunde den återskapas, både invändigt och utvändigt. Det var dock inte bara virket som hade sålts, även alla inventarier i kyrkan såldes på auktion.
– Då fick Salvén tag i auktionsprotokollet och började leta efter inventarierna, säger Bo Keck.
Det skulle visa sig krävas en hel del detektivarbete för att lokalisera de olika inventarierna. Kolonnerna på altartavlan användes som blomsterpiedestaler i Kalifornien och brudbänken hittades på en gård där den användes som kalvkätte.
– Han gav sig inte och var verkligen inte rädd av sig och lyckades skrapa ihop jättemånga inventarier. Han har verkligen gjort en fantastisk gärning, säger Bo Keck och öppnar sin svarta portfölj och plockar fram en bibba med häften.
– Det finns så många anekdoter om honom, säger han och läser från häftet om en episod vid invigningen
där en orgel transporterades från Slöinge och Salvén satt fastsurrad vid orgeln på flaket och spelade under hela färden.
Att något sådant kommer att hända igen känns tämligen osannolikt och även fast jubileumsåret inte blev som det var tänkt ser föreningen positivt på framtiden.
– Det såg dystert ut i början av sommaren men nu har vi fått in en del bokningar och i augusti månad ser bokningarna ut ungefär som vanligt, säger Eva Jönsson och fortsätter:
– Det är flera familjer där det är flera generationer som har gift sig och döpt sina barn här. Även om man flyttar och rör på sig återvänder man hit i de sammanhangen och det är väldigt trevligt, säger hon.
– Det är en liten oas i Tylösand, säger Bo Keck.