Nedläggning på Bruket påverkar hela landet
Hyltebruk: När Bruket nästa år lägger ned sin returpappersfabrik uppstår – vid sidan om bekymret för de anställda som mister sina jobb – frågan: Vad ska vi göra med allt insamlat tidningspapper i Sverige?
Hylte: Sämre lönsamhet får Stora Enso att stänga ned returpappersfabriken i Hylte. Sverige riskerar då att vada i returpapper eftersom ingen annan fabrik har kapacitet nog att ta över uppdraget.
Nedläggningen råkar också sammanfalla med att massaindustrin befrias från sitt insamlingsansvar för tidningspapper till återvinning.
– Det finns andra pappersbruk i Sverige som använder returpapper. Går det inte åt där finns det en internationell marknad, säger Rolf Johannesson, vd för Pressretur AB, om situationen som är på väg att uppstå.
Pressretur ägs av skogsindustrin och organiserar insamlingen inom landet av tidningar och returpapper.
Johannesson påpekar att volymerna returpapper från tidningar minskar kraftigt i Sverige, till följd av allt tunnare tidningar och minskade upplagor. 2006 var den insamlade volymen returpapper 500 000 ton. I fjol nådde den upp till 165 000 ton och branschens framtidsprognos talar om en nedgång till 80 000 ton år 2026.
De övriga svenska pappersbruken som processar returpapper och som Rolf Johannesson syftar på är hushålls- och toalettpappersfabrikerna i Mariestad (Metsä Tissue) och Lilla Edet (Sca/essity). Den sammanlagda användningen av returpapper hos dessa två är dock betydligt blygsammare än Hyltes, där det mesta tidningspapper som samlas i Sverige hamnar i dag. I Lilla Edet uppges fabriken dessutom i huvudsak använda retur av kontorspapper för sitt mjuka hygienpapper.
Hyltes behov av returpapper har länge varit högre än tillgången i landet. Under 2019 processades drygt 200 000 ton returpapper på Bruket, vilket blandades in i färskfibermassan (TMP). Omkring hälften av dessa volymer tvingades man importera från andra länder.
Stora Ensos nuvarande returpappersfabrik har länge varit ett flaggskepp på området. Den stod klar 1975 när pappersproducenterna själva och gemensamt började organisera insamling av returpapper. Under en lång period har inblandningen av returmassa i tidningspappret från Hylte varit 50 procent. 2003 investerade Stora Enso 175 miljoner kronor i anläggningen.
Men för sju år sedan, efter nedläggningen av de två äldsta pappersmaskinerna (PM 1 och PM 2), drog Bruket ned andelen returfiber. Det var för att med bibehållen kvalité kunna tillverka ett tunnare (40-grams) och därmed lättare papper.
” Det finns andra pappersbruk i Sverige som använder returpapper. Går det inte åt där finns det en internationell marknad. Rolf Johannesson, vd för Pressretur AB
När returpappersfabriken inne på området stängs om ett år tas steget fullt ut. Då blir tidningspappret, vilket tillverkas på kvarvarande PM 4, enbart gjort av massa från nyprocessat granvirke.
Detta sammanfaller med att insamlingsansvaret för returpapper 1 januari 2022 flyttas från pappersindustrin till kommunerna, enligt en proposition från i somras. Regeringens motiv är att minska industrins kostnader och i förlängningen gynna tidningsbranschen, vilken förhoppningsvis kan köpa papper att trycka på som är billigare.
Det slopade producentansvaret är inte, enligt Stora Enso, ett vägande skäl till att Hyltefabriken slutar återvinna tidningspapper.
– Det är inte ett särskilt starkt bidrag till beslutet. Det handlar i stället om lönsamhet. Med ren Tmp-massa till Pappersmaskin 4 i Hyltebruk kan vi helt enkelt producera ett tidningspapper till bättre pris och hög bulk, säger Carl Norell, presschef vid Stora Enso.