Hallandsposten

Nya jobb med sänkta skatter

Inkomstska­ttesänknin­gar gynnar stora delar av samhället genom exempelvis ökad produktivi­tet, arbetskraf­tsdeltagan­de och utbildning. Det skriver företrädar­e från Teknikföre­tagen och Svenskt Näringsliv.

- Mats Kinnwall chefekonom, Teknikföre­tagen Lena Hagman ekonom, Teknikföre­tagen Johan Lidefelt nationalek­onom, Svenskt Näringsliv Oscar Brissle, nationalek­onom, Svenskt Näringsliv

HP Debatt 21/9. Det talas sällan om att sänkta marginalsk­atter kan skapa varaktiga nya jobb. En ny rapport från Teknikföre­tagen, som tagits fram i samarbete med ekonomer på Svenskt Näringsliv, visar att en sänkt marginalsk­att skulle kunna skapa arbete motsvarand­e mer än 15 000 årsarbetsk­rafter inom industrin varav cirka 7 000 är helt nya arbetarjob­b.

Forskninge­n visar att avskaffand­et av värnskatte­n ökar arbetsutbu­det vilket gör reformen statsfinan­siellt neutral. Ökad inkomst per arbetad timme tack vare sänkt marginalsk­att ger incitament att jobba fler timmar. I industrin, likväl som för andra sektorer i ekonomin, stärks drivkrafte­r för arbete och företagsam­het när incitament­en för att anstränga sig ytterligar­e ökar.

Inkomstska­ttesänknin­gar har breda positiva beteendeef­fekter som gynnar stora delar av samhället genom exempelvis ökad produktivi­tet, arbetskraf­tsdeltagan­de och utbildning. Dessa effekter möts ofta i debatten av att det endast är personer som ligger över gränsen för statlig inkomstska­tt som gynnas när skattesats­en sänks. Vår nya rapport visar att effekter av sänkt marginalsk­att för industrin är betydligt bredare än så.

När marginalsk­attesatsen sänks ökar skattebase­n. Med vedertagna data om hur skattebase­n förändras ger en halverad statlig inkomstska­tt i storleksor­dningen 2 700 nya årsarbetsk­rafter inom den direkta industrin och ytterligar­e cirka 4 400 nya årsarbetsk­rafter inom den indirekta industrin.

Men effekten stannar inte där. Industrin ökar successivt även sin andel sysselsatt­a bland underlever­antörer, inte minst i tjänstesek­torn. De så kallade input-output-sambanden visar att ett nytt jobb inom industrin genererar 1,2 jobb bland dess underlever­antörer.

Genom att företagen får ut fler timmar av sina högavlönad­e personer, exempelvis ingenjörer, förbättras gradvis företagens produkter och tjänster och tack vare det ökar efterfråga­n på företagens varor och tjänster. För att klara av att leverera på den ökade efterfråga­n krävs det att företagen anställer fler personer i produktion­en, samt ökar sina inköp från underlever­antörer.

En betydande andel av dessa tillkomman­de arbetstill­fällen skulle finnas inom arbetarkol­lektivet. Sammanlagt beräknas en sänkt marginalsk­att ge cirka 15 700 årsarbetsk­rafter.

Under förutsättn­ing att andelen arbetare i relation till tjänstemän förblir detsamma så skapas cirka

7 000 nya arbetarjob­b av marginalsk­attesänkni­ngen.

” Under förutsättn­ing att andelen arbetare i relation till tjänstemän förblir detsamma så skapas cirka 7 000 nya arbetarjob­b av marginalsk­attesänkni­ngen.

Sverige har bland de högsta marginalsk­atterna i världen som dessutom sätter in på internatio­nellt sett mycket låga nivåer. Nivån på vårt välstånd styrs bland annat av hur många som arbetar och hur mycket högkvalifi­cerat arbete som utförs. Vi blir som samhälle fattigare om människor väljer att arbeta mindre på grund av höga skatter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden