173 vaccinprojekt är med i jakten
173 kandidater – men bara en enda som kan bli först. I racet efter ett vaccin mot coronavirus står just nu svenskbrittiska Astrazeneca i första startled. Men hur realistiska är förhoppningarna på att ett vaccin snart ska sätta punkt för pandemin? – Det är
Ända sedan coronapandemin startade har människor längtat efter den ska ta slut. Flockimmunitet, social distansering eller förbättrade rutiner kring testning har alla nämnts som potentiella lösningar för att begränsa virusets framfart.
Men kanske har de största förhoppningarna ställts till att lösningen ska kunna utvecklas i ett laboratorium – i form av ett vaccin.
I ett drygt halvår har jakten pågått och antalet projekt har växt explosionsartat. Enligt den senaste sammanställningen från WHO finns nu 173 projekt som parallellt arbetar med att få fram ett skydd mot det nya coronaviruset.
För varje litet framsteg har politiker osat optimism och aktiemarknaderna blinkat grönt. Men samtidigt går uppfattningarna isär om hur nära förestående ett eventuellt coronavaccin egentligen är. Går det verkligen att bedöma ett vaccin som ”lovande” redan innan det har testats klart?
– Nej, säger Agnes Wold, som är professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin.
Hon menar att det först är under de så kallade fas tre-studierna som det blir möjligt att dra några slutsatser om vaccinens potential. Alla nya läkemedel som utvecklas går igenom en rad studier i olika faser (se faktaruta).
Tester på ett större antal försökspersoner sker först i fas tre – den fas som de vaccinkandidater som kommit längst är i just nu. För tillfället pågår sådana studier i åtta av de 169 projekten i världen.
– Lovande ser det ju ut först när ett vaccin tycks minska risken för att bli sjuk. Det testar man i fas tre, säger Agnes Wold.
Hon menar att det inte går att dra några större slutsatser av att vaccinen klarat testerna i fas ett och två, då dessa främst syftar till att testa säkerhet och biverkningar.
– Det är som att ge blodtrycksmedicin till unga friska människor utan problem med blodtrycket, för att se om de får några biverkningar. När det kommer till covid måste man ju testa på folk som blir exponerade för viruset innan man kan säga att det ser bra ut, säger hon.
Så man kan inte säga om det är lovande eller inte just nu?
– Nej, man har i alla fall hoppat över detaljen med att man måste ha en effekt mot viruset. Det är så klart bra att det är säkert, men det är ju effekten mot virus man vill åt.
Men det måste väl finnas något som tyder på att det funkar om företagen väljer att gå vidare?
– Nej, det vet man inte. Man vet inte vad det blir för resultat innan man har testat.
Överskattar man hur bra det går med att få fram ett vaccin?
– Ja, kanske. Men framför allt finns det enorma intressen här. Om man får fram ett bra vaccin så är det ju en ren guldgruva för det bolaget.
Alla delar dock inte uppfattningen om att det inte kan se lovande ut innan fas tre-studierna är genomförda.
Jonas Vikman är expert på läkemedel och vaccin på Läkemedels industriföreningen, han mena rattmobiliseringen i sig redan är en första framgång. Flera avgörande förutsättningar har kommit på plats rekordsnabbt – bland annat blev virusets genuppsättning offentlig redan tidigt under året. Dessutom har enorma summor pengar delats ut i stöd till olika projekt.
– Vi ser en otrolig aktivitet när det gäller forskning. Man får inte glömma bort att vid årsskiftet fanns det inga projekt som jobbade på ett vaccin mot covid-19, eftersom vi inte visste att viruset drabbar människor. Nu finns det 173, varav 31 har gått vidare till kliniska studier, bara det är en otrolig bedrift i vår bransch, säger Vikman och fortsätter:
– Det finns en stor bredd, många olika projekt pågår samtidigt. Men just nu är det Astrazeneca som har kommit längst.
Hur kan man veta om någon kommit långt?
– Alla nya vacciner måste genomgå kliniska studier i tre faser där det studeras att de är säkra och har effekt. Vetenskapliga studier görs nu på tiotusentals människor för att dokumentera att vaccinerna verkligen fungerar. Det vet man inte på förhand. Och Astrazeneca i samarbete med Oxford University har alltså kommit längst i den processen. De startade en första kombinerad fas två- och tre-studie redan i april.
Det finns också stora ekonomiska intressen, hur viktigt är det att vara först?
– Framför allt är detta en stor pandemi som har drabbat hela världen. Jag tror att det finns ett så stort behov att det inte kommer att räcka med ett vaccin för att vaccinera alla som är i behov av det. Jag ser framför mig att vi kommer att ha ett antal olika vacciner.
Att det forskas på många olika vaccinkandidater är också en styrka, menar Vikman. Eftersom vaccin stimulerar immunförsvaret är det tänkbart att olika typer skulle kunna vara mer eller mindre lämpliga för olika grupper i samhället.
– Du kan till exempel ha speciella vacciner för äldre, vars immunförsvar är svagare. Jag kan konstatera att det inte bara pågår forskning på en sort, utan på många olika typer av vaccin, säger han.
Så när blir det första klart att använda?
– Det är tiotusenkronorsfrågan! Både enligt internationell press och enligt vaccinsamordnaren så kan man tro att det i bästa fall finns ett vaccin som börjar levereras i början på nästa år. Det är en rimlig gissning.
Även Agnes Wold påpekar att olika gruppers immunförsvar kan komma att reagera olika på eventuella vaccin. Men det innebär också att det finns en risk för att det fungerar sämst på de grupper som behöver det mest, äldre immunförsvar kan vara svårare att stimulera.
– Ett vaccin är otroligt viktigt för människor som är sjuttio plus. Det är de som kanske inte vågar träffa barnbarn eller hämta på dagis, det är dem jag verkligen unnar ett vaccin. I de fallen kanske man till och med kan acceptera lite mer biverkningar, det blir ändå en förbättring. För folk under femtio är det inte en lika stor grej, säger hon.
Att det pågår mycket forskning och satsas stora pengar ser hon dock inte som någon garanti på att det faktiskt kommer något vaccin snart.
– Det finns många sjukdomar vi inte har vaccin mot: HIV, malaria och inget bra mot tuberkulos. Det är inte säkert att det blir ett vaccin bara för att man lägger manken till. Det finns sjukdomar där man lagt manken till i 40 år utan att lyckas, säger Wold.
Det som däremot med säkerhet snart kommer är resultaten från de första fas tre-studierna.
– Det kommer under hösten, då kan vi diskutera om det ser lovande ut eller inte.
Det finns många sjukdomar vi inte har vaccin mot: HIV, malaria och inget bra mot tuberkulos.
Agnes Wold