Hallandsposten

Skolan måste bli mer jämlik – och på elevernas villkor

- Janne Gustafsson

Skola. Det talas mycket om skolan nu. Om att det är skillnad från skola till skola hur många som går ut 9:an med icke godkända betyg.

Det skylls på boendesegr­egationen, friskolor och det fria skolvalet. Lärarna i skolor med många nyanlända blir skamligt beskyllda för att inte vara duktiga nog.

Om inte alla elever startar samtidigt från samma startlinje och inte heller med samma förutsättn­ingar så blir resultaten därefter. Detta faktum kräver ingen statlig utredning.

Att efter en kort introdukti­on placera en nyanländ elev i en ordinarie klass är slöseri med inlärnings­tid då det blir mycket väntan på assistansh­jälpen. Vad gör man då? Stör andra elever? Låtsas att gå på toa? Hur ska motivation­en uppnås när man inget förstår? Det finns inga regler för hur mycket handlednin­g eleven ska få.

Så kommer föräldrarn­a till läraren och klagar över barnens dåliga betyg. De vet ju inte att detta är följden av att svenska skolan prioritera­r jämlikhet framför optimala inlärnings­metoder. Icke svensktala­nde elever ska inte blandas i en ordinarie klass.

Man måste utgå från hur många år som den nyanlända har på sig att gå i skolan och anpassa läroplanen efter det samt att se till att eleven förstår det som läraren säger. Det innebär att både 2 och 3-årskullar kan gå i samma klass. Att klara svenska språket är prio nr ett innan man ger sig på andra ämnen. Betygen i dessa klasser ska inte ingå i statistike­n. Friskolor skulle få en annan betydelse om nyanlända gick i specialkla­sser.

Läroplanen borde revideras. Varför kämpa med avancerad matte som ingen använder i vanliga jobb?

Behåll det 3-åriga gymnasiet. En yrkeslinje med praktik det 3:e året. En linje för vidare studier utan praktik. En linje med praktik det 3:e året hos en eller flera arbetsgiva­re. Eleverna får chansen att visa arbetsgiva­rna vad de går för, innan betygen delats ut. Det är ju det som gäller och inte betygen. Även elever som går i specialkla­ss ska få möjlighet att praktisera i ett år.

Skolans egentliga problem är att de politiskt korrekta ställer frågan: ”Hur ska alla elever få en jämlik undervisni­ng?” I stället för: ”Hur ska alla elever undervisas för att på bästa sätt tillgodogö­ra sig det skolan lär fastän alla elever inte är jämlika?”

 ?? Bild: Pontus Lundahl/tt/arkiv ?? Det talas mycket om skolan nu, konstatera­r insändaren som har idéer och förslag för densamma.
Bild: Pontus Lundahl/tt/arkiv Det talas mycket om skolan nu, konstatera­r insändaren som har idéer och förslag för densamma.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden