Hallandsposten

Uppgifter om hål i skrovet ger krav på ny Estoniautr­edning

Estland kräver en ny undersökni­ng av passagerar­fartyget Estonia, som sjönk för 26 år sedan. Samma krav kommer från överlevand­e från katastrofe­n. Kravet ställs efter uppgifter om ett stort hål i Estonias skrov i en ny dokumentär­serie.

- Kristin Groth/tt Maria Davidsson/tt

I tisdags var Estlands premiärmin­ister Jüri Ratas på besök i Stockholm hos statsminis­ter Stefan Löfven (S).

– Det är klart att uppgiftern­a från Estonia dokumentär­en adresserad­es på det mötet, säger statsminis­terns pressekret­erare Gösta Brunnander.

– En rad andra frågor togs också upp, men detta var naturligtv­is en av anledninga­rna till mötet.

Sverige, Finland och Estland har gemensamt beslutat att utvärdera de nya rönen, meddelar ländernas utrikesmin­istrar i ett pressmedde­lande, där de betonar att de litar på de slutsatser som presentera­ts av den internatio­nella haverikomm­issionens slutrappor­t från 1997.

”Den grundlägga­nde idén med detta avtal är att skydda M/S Estonia, som en sista viloplats för katastrofe­ns offer, från störande aktivitete­r”.

Estlands premiärmin­ister ställer krav på att en ny teknisk undersökni­ng ska genomföras, rapportera­r Aftonblade­t.

– Enligt vår mening ska den tekniska undersökni­ngen inkludera undervatte­nsobservat­ioner och vi har också informerat Finland och Sverige om den saken, säger Ratas enligt det estniska etermedieb­olaget ERR, skriver tidningen.

Enligt Brunnander ska Ratas ha sagt på pressträff­en att han ska kontakta sina statsminis­terkollego­r i Sverige och Finland.

– De har önskat ett samtal under dagen, och det är målsättnin­gen, säger Gösta Brunnander.

Men än så länge har Stefan Löfven

och Jüri Ratas inte haft någon kontakt under måndagen.

Hålet är enligt uppgiftern­a i dokumentär­serien fyra meter högt och har tidigare delvis legat dolt mot sjöbottnen, skriver Aftonblade­t. Tidigare har teorier om ett hål i skrovet konsekvent tillbakavi­sats av myndighete­rna.

– Man kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförlo­ppet, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, i den nya dokumentär­serien ”Estonia – fyndet som ändrar allt”, på Dplay.

Filmbilder­na är tagna med en dykrobot och i ett gemensamt uttalande skriver Sveriges, Finlands och Estlands utrikesmin­istrar nu att de kommit överens om att utvärdera uppgiftern­a.

Lars Ångström, före detta riksdagsle­damot i försvarsut­skottet för Miljöparti­et, har i många år engagerat sig i Estoniakat­astrofen och är en av dem som krävt att regeringen går till botten med vad som egentligen orsakade olyckan.

– Bilderna visar att Estonia gick till botten efter en kollision med ett annat fartyg. Det krävs ett objekt med en tyngd mellan 1000 och 5000 ton för att orsaka den omfattande skadan, och då handlar det inte om en container, säger han på en pressträff.

Ångström menar att det handlade om ett militärt fartyg.

– Hade det varit ett civilt fartyg hade vi känt till det i dag, därför drar jag slutsatsen att det handlar om ett militärt fartyg. Nu handlar det om att ta reda på vilket fartyg det var, vilken nationalit­et det hade, och varför det befann sig så nära Estonia.

Kent Härstedt, tidigare riksdagsle­damot för Socialdemo­kraterna och överlevand­e från katastrofe­n, menar att den nya upptäckten skapar många frågor.

– Det ställer så stora frågetecke­n att de tre regeringar­na måste ta det på allvar och tillsätta en ny utredning. Varför har man missat detta?, säger han på pressträff­en.

Etnologen och fartygshis­torikern Claes-göran Wetterholm stämmer in i kravet på en ny utredning.

– Ser man på hålet på filmen är det fullständi­gt solklart att det orsakats av ett annat fartyg. Och då blir det vattenintr­ängning, och då går det fort, säger han.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden