Halmstad ska bli ännu bättre cykelstad
Halmstad: Halmstadborna har närmare till sitt jobb än de flesta hallänningar. Ändå väljer sex av tio att köra bil dit. – Det finns redan bra cykelmöjligheter i Halmstad, men också mycket som kan bli bättre, säger Stina Alexandersson, trafikmiljöingenjör p
Halmstad: Vad skulle kunna få dig att börja cykla till jobbet? Hos kommunens trafikplanerare spånas det nu kring gräddfiler för cyklister, fler förbindelser över Nissan och säkrare parkeringar.
Som HP tidigare berättat så har regionfullmäktige nyligen antagit en regional cykelplan, som dels pekar ut var det ska byggas cykelvägar med hjälp av statliga pengar, dels vad regionen och kommunerna kan göra för att stimulera till mer cykling.
En ”cykelpotentialstudie”, som Region Halland genomförde förra året, visar också att Halmstadborna har bäst förutsättningar i hela Halland för att kunna cykla till jobbet.
Mer än var tredje (37 procent) skulle vara framme på mindre än en kvart och 53 procent inom en halvtimme.
Enligt den senaste resvaneundersökningen i Halmstad (2018) väljer dock 62 procent att köra bil till jobbet och 21 procent att cykla.
– Det är ju inte ett självändamål att folk ska cykla, men om valet står mellan bil och cykel så finns det ju även en miljö- och hälsoaspekt. Samtidigt så innebär cykling en olycksrisk och det är här kommunen kan bidra med att öka säkerheten, säger Stina Alexandersson.
HP träffar henne på Patrikshillsvägen på Söder, där Halmstads senaste cykelbana precis byggts färdig. Den är bland annat tänkt att underlätta cykling mellan Söder och Kattegattgymnasiet.
Just cykelbanan på Patrikshillsvägen är en av sex nya sträckor som till hälften finansierats av Naturvårdsverket. De övriga finns på
Fågelvägen, gamla Kristinebergsvägen, Fiskaregatan och vid Östra stranden. En sjätte cykelbana kommer i höst att byggas på Mickedala, medan en planerad sträckning längs Lasarettsvägen fått ställas in eftersom det fanns träd i vägen som inte fick tas bort.
– När vi bygger sådana här mindre länkar så är det kanske svårt att se syftet, men i bakgrunden finns oftast en långsiktig tanke, säger Stina Alexandersson.
På Söder är tanken att cykelbanan på Patrikshillsvägen ska få en fortsättning i form av en ny gång- och cykelbro över Nissan och kunna ta cyklister vidare till de befintliga cykelbanorna längs Stationsparken till tågstationen och Resecentrum.
– Idag måste många cykla en omväg via Slottsbron, så det finns helt klart behov av fler förbindelser över Nissan. Nu i höst tas det fram en ny översiktsplan och därefter en ny transportplan, där bron förhoppningsvis kommer med, säger Stina Alexandersson.
Även på Slottsmöllan finns planer på en ny kombinerad gång-, cykel- och bilbro över Nissan, som ett komplement till den gamla stenbro som nu leder över till Frennarp.
– Den gamla bron är egentligen privatägd, men får nyttjas av allmänheten via ett avtal med kommunen. Det pågår nu ett detaljplanearbete för en kommunal bro, berättar Stina Alexandersson.
De senaste tio åren har utbyggnaden av cykelbanor i Halmstad tagit rejäl fart. I hela Halland finns idag
cirka 75 mil cykelbanor och nästan hälften av dem ligger i Halmstads kommun.
– Halmstad har kommit förhållandevis långt som cykelstad, men vi ser ingen markant ökning av cyklandet och det är svårt att utvärdera vad som påverkar beteenden. Vi får hela tiden in synpunkter från invånare om stort och smått. En del saker kan vi åtgärda direkt, annat får vi ta med oss i vår planering, säger Stina Alexandersson.
Bland de återkommande önskemålen finns en cykelväg mellan Åled och Halmstad.
– Det är fullt förståeligt. Det finns cykelvägar till allt från Steninge till Trönninge, men inte till Åled. Problemet här är att väg 26 är en nationell väg och hanteras av staten. Vi kan bara göra inspel om att önskemålet finns.
Att göra det extra enkelt för cyklister och gående att ta sig fram kan vara ett sätt att få fler att välja bort bilen. Den tanken har funnits med i planeringen av de nya bostadsområdena på Fyllinge och Ranagård.
– När man bygger nya områden finns en chans att göra rätt från början. I gamla områden är det mycket svårare att förändra. Både på Ranagård och i Fjärde kvadranten på Fyllinge kan bussar och cyklister ta sig rakt igenom området, medan bilar måste köra runt om, säger Stina Alexandersson.
Hur väl cykelvägarna underhålls påverkar förmodligen också lusten att cykla.
–Om det snöat så saltas alla superstråk, som är de cykelvägar som flest använder. Utmaningen är förstås att vara på alla ställen samtidigt. Vi jobbar också med att sopa upp grus och löv för att minska olycksrisken.
Möjligheten att parkera sin cykel på ett säkert sätt är en annan efterfrågad del och där även arbetsgivare kan göra en insats.
– Ja, det är många som kan bidra till att göra Halmstad till en mer cykelvänlig stad. Kanske behöver vi också bli bättre på att samsas i trafiken. Halmstad är på väg att bli en lite större stad och det måste allt trafikanter anpassa sig till, säger Stina Alexandersson.