Mattias Karlsson: Det är en svår ekvation för en kommun av Hyltes storlek att ha lagom stora skolor.
Ett förslag om att lägga ner en byskola skapar givetvis alltid starka reaktioner. Men vad är egentligen bäst för eleverna? Den frågan har tyvärr inga entydiga svar. Däremot är det viktigt att grundligt väga fördelar mot nackdelar så att rätt beslut fattas
Våren 2019 gjorde Hallandsposten ett besök på Rydöbruks skola i Hylte kommun där både elever och lärare intervjuades (31/5-19). I reportaget framträder bilden av en byskola där alla elever har möjlighet att bli sedda.
På HP:S fråga om vad som kännetecknar skolan svarade läraren Ann Erlandsson så här:
”Att vi inte har stängda dörrar här, allt är öppet”, svarade hon och fortsatte:
”Det innebär att det är allas barn och att alla som jobbar här känner ansvar för alla. Jag upplever också att vi har inställningen att vi är här för elevernas skull och för att ge stöd så att de lyckas i skolan. Vi ser dem”, sa Ann Erlandsson.
En annan bild av Rydöbruks skola gavs i den rapport som revisionsbyrån EY presenterade i början av 2019 och som rekommenderade att skolan skulle läggas ned och att eleverna då skulle flytta över till skolan i Torup. Revisionsrapporten var beställd av kommunen med anledning av att Hyltes skolor dragit på sig stora underskott och det behövdes kraftiga nedskärningar för att klara budgeten.
Men rapportens beska medicin mottogs inte positivt av den politiska ledningen, fyrpartikonstellationen Framtid Hylte.
”Någon nedläggning av Rydö skola kommer det inte att bli. Den frågan vill vi omedelbart döda”, sa kommunstyrelsens ordförande Ronny Löfquist (S) till Hallandsposten då (23/1-19).
Men nu har frågan om en nedläggning av Rydöbruks skola på nytt aktualiserats genom att Centerpartiet lägger fram det förslaget, vilket Hallandsposten rapporterade om i onsdagens tidning (30/9).
Förslaget har så klart väckt starka reaktioner. I centrum står konflikten mellan att bevara en levande landsbygd och behovet av att få ihop den kommunala budgeten. Men det yttersta målet måste givetvis vara att skolan ska vara likvärdig.
På en liten skola är det lättare att upptäcka mobbning medan det på en stor skola ofta finns en större beredskap för att motverka och hantera mobbning. Denna något förenklade bild säger något om skillnaden mellan små och stora skolor även i ett större perspektiv.
På en liten skola finns det ofta en bättre social sammanhållning vilket gör att varje elev kan få mer uppmärksamhet medan elever på större skolor kan bli mer anonyma, men detta kan å andra sidan kompenseras av mer resurser på den stora skolan och att lärarnas kompetens är mer specialiserad.
Att eleverna ska trivas och känna trygghet på sin skola är ett nog så viktigt mål för en skola att uppnå. Skolan har så klart ett annat mycket viktigt uppdrag än elevernas trivsel, och det är att de lär sig kunskap och ges möjlighet att förverkliga sina liv. En viktig utgångspunkt i detta uppdrag i Sverige är att alla elever, oavsett var eller när de börjar i skolan, ska få lika möjlighet till en bra skolgång. Det är detta som kallas för likvärdighet.
Det finns olika förutsättningar för att bedriva skolor i vårt avlånga land. Det finns stora kommuner, det finns små kommuner, det finns stadsskolor, det finns glesbygdsskolor. Och så vidare.
Av detta följer att man inte kan säga att en skola måste utformas på ett speciellt sätt för att vara godkänd att bedriva undervisning. Däremot ska skolan vara likvärdig var den än bedrivs i Sverige. Men utmaningarna för att nå detta mål ser som sagt olika ut i landet.
För Hylte kommun med en relativt liten befolkning på cirka 11 000 invånare finns det många utmaningar att hantera när det gäller skolan. Kommunen har i dag sju kommunala låg- och mellanstadieskolor. Två av skolorna ligger i huvudorten Hyltebruk medan de övriga fem finns i de större tätorterna, Unnaryd, Landeryd, Kinnared, Torup och Rydöbruk. Skolan i Rydöbruk är tillsammans med Kinnareds skola de två minsta skolorna med 71 respektive 82 elever i årskurserna F–6.
Det politiska arbetet i Hylte kommun präglas nu av arbetet att ta fram förslag till en ny budget för nästa år, en budget som kommunfullmäktige har att fatta beslut om i november. Det är i detta budgetarbete som Centerpartiet kommit fram till sitt förslag om att lägga ned skolan i Rydöbruk, bland annat med hänvisning till att skollokalerna är i behov av stora renoveringar och att eleverna skulle få en mer likvärdig och kvalitativ skolgång på en större skola.
”Det handlar om att prioritera vad vi ska satsa våra investeringsmedel på. Skolan är ett viktigt nav i ett samhälle, men det är ännu viktigare att vi får bra, kvalitativ undervisning för våra barn. Barnen har rätt till samma kvalitet och likvärdighet i skolan som övriga barn i kommunen”, säger oppositionsrådet Anna Roos (C) till Hallandsposten (30/9).
Men Ronny Löfquist (S) är starkt kritiskt till Centerpartiets förslag som han menar inte kommer att genomföras.
”Jag blev förvånad och överraskad. Det här får stå för dem. Vi i Framtid Hylte kommer inte att ha med något förslag om att stänga
Rydöbruks skola i vårt budgetförslag för 2021”, säger han till HP i dagens tidning, och tillägger att skolan i dag har goda elevresultat. Ändå delar Ronny Löfquist Centerns uppfattning om att utvecklingen av elevunderlaget i Rydöbruk är bekymmersam.
Vem är det då som har rätt, egentligen? Är det rätt att lägga ner en byskola och sprida ut eleverna på andra närliggande skolor eller ska en kommun satsa på sina mindre skolor?
Det är så klart politikernas uppgift att ta ansvar för de offentliga verksamheterna och samtidigt använda de gemensamma resurserna på bästa sätt. Men det finns också forskning som bör beaktas, i det här fallet om skolstorlekens betydelse för elevernas resultat.
Tillsammans med två partikollegor skrev Anna Roos en debattartikel i Hallandsposten där de utvecklar sitt resonemang till varför de vill lägga ned Rydöbruks skola (30/9). I en längre webbversion på HP Debatt framgår att de tre centerpartisterna hänvisar till forskningsöversikten ”Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan”, och som redovisar forskning som visar att små skolor kan ha problem med kompetensförsörjningen och att de kan vara mer sårbara för sjukskrivningar och när lärare slutar.
Men forskningen om skolstorlekens påverkan på resultaten är inte entydig, små skolor har nämligen också vissa fördelar jämfört med stora skolor, inte minst för att de i de lägre årskurserna uppfattas som tryggare och för att elever från socioekonomiskt svagare grupper samt elever med utländsk bakgrund lyckas bättre på en liten skola jämfört med en stor skola.
I dagsläget stänger det politiska styre Framtid Hylte med Socialdemokraterna i spetsen helt dörren för att lägga ned Rydöbruks skola. Men frågeställningen lär återkomma de kommande åren.
Det är en svår ekvation för en kommun av Hyltes storlek att ha lagom stora skolor i sina tätorter, skolor som är funktionella både vad gäller kompetensförsörjning och lokaler. Vad som dock kan sägas är att mycket fungerar väl på Rydöbruks skola i dag när det gäller lärarnas insatser och elevernas skolresultat.
I det här läget kan det vara värt att lyfta fram en mellanlösning. Så som forskningen visar är det framför allt bra med små skolor i de lägre årskurserna. I här sammanhanget skulle lösningen då vara att behålla Rydöbruks skola som en F–3-skola och flytta över de äldre eleverna till de närliggande skolorna.
Skolan är en komplex värld, det är svårt att på förhand veta vad en viss åtgärd ger för resultat på elevernas kunskaper. Ändå är det viktigt att vara öppen för förändringar, i takt med att samhället utvecklas måste skolan också göra det.
Men oavsett hur skolan förändras finns det ett grundläggande mål som aldrig få tummas på, och det är att ge alla elever lika möjligheter till en bra skolgång. Detta gäller för såväl Hylte kommun som för övriga kommuner i Sverige.