Nytt tvångsmedel inte tillräckligt mot gängen
Omkring 150 olika beslut om hemlig dataavläsning har fattats sedan i våras, då polisen fick möjligheten. Beslutet att tillåta polisen att i smyg ta sig in i datorer och mobiler var efterfrågat. Men åklagare anser att mer behövs för att stoppa de kriminell
– Generellt sett är vi glada för att vi har fått lagstiftningen, säger Lise Tamm, chefsåklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet (Rio).
– Men det är inte tillräckligt. Det är inte lika användbart som den gamla telefonavlyssningen var och det är tydligt att vi skulle behöva ännu större möjligheter.
I kampen mot gängvåldet pekas hemliga tvångsmedel allt mer ut som avgörande. I ett halvår har nu polisen, Säpo, tullen och Ekobrottsmyndigheten haft laglig rätt att använda det nya tvångsmedlet hemlig dataavläsning (HDA).
Tvångsmedlet innebär att myndigheterna i hemlighet får installera spionprogram, så kallade trojaner, eller med andra tekniska hjälpmedel samla på sig information i brottsmisstänktas mobiler och datorer innan den krypteras. Det kan handla om allt från att granska dokument, registrera position och snappa upp lösenord till att kolla bilder, avlyssna chattar och samtal och se vilka hemsidor som besöks.
Tillstånd för hemlig dataavläsning beslutas av domstol och sedan april har 145 sådana ärenden varit uppe för avgörande, enligt Säkerhetsoch integritetsskyddsnämnden, som får en underrättelse vid varje beslut.
Siffran omfattar alla beslut, såväl bifall som avslag och kompletteringar. Hur många personer som faktiskt avlyssnats med hemlig dataavläsning – och vilka brottsmisstankar avlyssningen rör – har TT inte fått svar på. Myndigheterna hänvisar till sekretess.
Men det finns pågående ärenden med hemlig dataavläsning och enligt Måns Biörklund, vice chefsåklagare i Malmö, ser det ”lovande” ut.
– Det är alltid så med nya spaningsmetoder och tvångsmedel att man utvecklas i det hela. Jag tror att vi kommer att få ännu mer nytta av det framöver, säger han.
Biörklund känner inte till att något ärende där hemlig dataavläsning varit inblandat gått så långt som till åtal och rättegång ännu. Men han bedömer bevisvärdet som starkt och jämför med Encrochat, den krypterade mobiltjänst där kriminella kommunicerade om bland annat mordplaner och narkotikabrott och som franska myndigheter tidigare i år lyckades hacka.
Men det finns också svårigheter med den nya metoden.
Åklagare Lise Tamm pekar på att hemlig dataavläsning kan vara krånglig att få till. Hon skulle hellre se andra typer av åtgärder för att komma åt krypterad information.
– Vill ett företag tillhandahålla en sådan chatt-tjänst så skulle det vara ett önskemål från oss att för de allvarligaste brotten, efter domstolsbeslut, skulle man vara skyldigt att överlämna kryptonycklarna till polisen på de speciella konton där man har en person som är skäligen misstänkt för ett grovt brott, säger hon.