Damberg pressas att backa om häktning

Mångårig kritik mot Sveriges långa häktningstider gör att regeringen vill sätta en maxgräns. Men den intensiva debatten om gängkriminalitet, en proposition med gamla data och en sågning från Lagrådet har försatt inrikesminister Mikael Damberg (S) i knipa.

– Känner regeringen verkligen för att i tider av gängkriminalitet försvåra möjligheterna att utreda brott? Om inte, då får regeringen ta fram en ny, uppdaterad proposition med nya siffror och beräkningar, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna.

Enligt uppgift till TT från inrikesministerns medarbetare har regeringen inga sådana planer. Det är inte givet att den proposition som Damberg har lagt fram har stöd i justitieutskottet.

Bakgrunden är, ja... komplicerad. I många år har Sverige fått kritik här hemma och internationellt för att misstänkta får tillbringa långa tider i häkte under brottsutredningar. Till kritikerna hör Europarådet och olika Fn-organ. Den som sitter häktad har skarpa restriktioner, inte minst vad gäller kontakt med omvärlden. Genom åren har regler ändrats för att förkorta häktningstiderna och 2015 tillsatte S-mp-regeringen en ny utredning.

I våras resulterade det i att Mikael Damberg lämnade en proposition med förslag för effektivare häktningar och minskad isolering till riksdagen. Ett förslag är att misstänkta över 18 år som längst ska få sitta i häkte i sex månader före det att åtal väcks. Bara om synnerliga skäl finns ska nio månader gå an.

Men under press från andra partier i riksdagen och i en tid med hårdnande debatt om grova brott och gängkriminalitet gick Damberg med på att höja normalgränsen till nio månader. Argumentet är att tiden för att utreda brottsmisstankar inte ska vara för kort.

Det skedde i samråd med regeringens samarbetspartier.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill inte ha någon klar gräns alls för tid i häkte, behovet av utredningstid går före.

Justitieutskottets förslag om nio månader gick på remissrunda och till Lagrådet, som sågade det. Rådet ansåg att det var dåligt underbyggt och pekade bland annat på utskottets siffror (från 2015), saxade ur propositionen. De övertygade inte om att nio månader skulle behövas, sex räcker.

Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson för Liberalerna, skriver i sms till TT att det nu är upp till

Socialdemokraterna att lösa knipan. Häktningstiderna bör kortas, men inte till priset av att det blir svårare att utreda och lösa brott, enligt Pehrson.

Under behandlingen i riksdagen har utskottet begärt in färskare siffror över hur många som 2019 satt häktade i sex månader eller mer. Siffrorna, som TT tagit del av, visar att de är tre gånger så många som 2015.

Johan Pehrson anser att det rimligaste är att justitieutskottet tar in de nya siffrorna och arbetar om det förslag som fick kalla handen av Lagrådet.

Det finns fler skäl till långa tider för misstänkta i häkte. En orsak är brist på utredare hos polisen och resurser hos åklagare. Men också hos Nationellt forensiskt centrum som analyserar prover från brottsutredningar. Det måste också åtgärdas men det vore huvudlöst att nu sätta en skarp, kortare gräns för tid i häkte, enligt Moderaternas Johan Forsell.

– Och Polisen och Åklagarmyndigheten har bytt ledning och åsikt sedan 2015, hävdar han och hänvisar till remissvar som justitieutskottet fått från dem. Det är ett annat Sverige nu, säger Forsell.