Grisbondens förklaring till massdöd: ”Obalans”
Halmstad: Grisbonden och lantbruksprofilen som åtalats efter att 129 avlidna grisar hittats på en gård i Halmstad förklarar massdöden med att han led av svår psykisk stress vid tiden. Huruvida han faktiskt avlivade grisarna eller om de övergavs för att ät
Den åtalade grisuppfödaren är välkänd inom jordbrukskretsar och har kopplingar till både Centerpartiet i Halmstad och Lantbrukarnas riksförbund. Det var efter en anonym anmälan i augusti 2019 som länsstyrelsen och polisen hittade 129 döda grisar på en gård utanför Halmstad.
Förruttnelsen av grisarna var så omfattande och långt gången att huvudsakligen ben fanns kvar vid länsstyrelsens tillslag och grisarna tros ha legat i stallet i flera månader.
Lantbruksprofilen står nu åtalad för djurplågeri vid Halmstads tingsrätt där versionerna kring hur grisarna dött går isär.
Den åtalade har huvudsakligen drivit uppfödning av smågrisar som sedan sålts vidare till ett slakteri. När ett antal grisar refuserats av slakteriet på grund av en eller annan defekt hyrde han stallet i fråga för att ändå föda upp dem i hopp om att göra vinst på dem.
Kammaråklagare Jörgen Bengtsson menar att lantbruksprofilen övergav grisarna för att dö när han hamnade i ekonomiska problem efter den svåra sommaren 2018. Bengtsson påminner hur torkan gjorde att kostnaderna för djurproduktion skenade och att grisarna blev en skuldpost snarare än en tillgång. Han redogör också för att avlivning och destruktion av grisar innebär en stor kostnad.
Spridda skelettdelar i stallet bevisar att grisarna lämnats utan mat för att svälta ihjäl, enligt åklagaren.
– Det enda som kan ha orsakat spridda skallar och revben är att grisar dött i olika hastighet och att de sent överlevande har hållit sig vid liv genom att äta på döda grisar. Det finns inga råttor eller andra smådjur som kan flytta runt på grisskallar, det har grisarna själva gjort, säger Jörgen Bengtsson.
Att flertalet skallar kontrollerats och att inget spår efter bultpistol syns ska också styrka att lantbruksprofilen aldrig avlivade grisarna.
Det menar han dock själv att han gjorde. Han säger att han dock gjorde det på ett felaktigt sätt, i nacken snarare än i pannan, och att det är därför inte spår syns på skallarna.
– Jag vet hur man ska göra men jag gjorde fel och det har jag erkänt. Det var en börda att se de här grisarna, alternativet var att försöka avliva dem och jag gjorde så gott jag kunde, säger den åtalade i rätten.
Han förklarar den felaktiga avlivningen med den stora stress han befann sig i efter sommaren 2018.
– Nästan hela skörden torkade bort. Stresspåslaget blev stort när intäkterna uteblev och bankerna knackade på. Jag var i en bubbla, ett kaos med miljoner tankar. Jag kan knappt redogöra för vad jag gjorde vid tiden, jag var i obalans, säger han och berättar att han sålt sin gård och nu i princip helt lämnat lantbruket.
När han konfronteras med bilderna på de spridda skelettdelarna medger han också att han måste ha missat några grisar när han var där och avlivade dem. Att inte några tomhylsor från bultpistolen hittades i stallet förklarar han med att han stoppade dem på sig under tiden.
Flera vittnen hördes även under tisdagens rättegång, bland annat en polis och en veterinär från länsstyrelsen som var där vid tillslaget förra sommaren.
Polisen menar att den åtalade vid tillslaget ändrade sin historia efterhand och att hans förklaringar kändes som efterhandskonstruktioner.
Veterinären berättar att han även försökte titta på nackkotorna hos några grisskelett för att se om det kunde stämma att lantbrukaren sköt dem i nacken, men inte heller där hittade han spår. Han säger också att det är osannolikt att den åtalade själv lyckats hantera både brems och bultpistol ensam och avliva 129 grisar på en förmiddag.
Även Charlotte Berg, professor och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet hördes kring metoden för den påstådda avlivningen.
– Att skjuta grisar i nacken är ingen tillåten metod och det har vad jag vet aldrig gjorts. Bultpistol är bedövningsmedlet innan man avlivar grisen genom att skära av halspulsådern och man måste skjuta mot hårt ben för att skapa hjärnskakningen som gör grisen medvetslös. Det vore kraftigt smärtsamt att få en bult i kroppen utan att bli medvetslös, säger Berg.
Lantbruksprofilen erkänner brott mot djurskyddslagen på grund av felaktig avlivning men nekade initialt till djurplågeri.
Efter att han sagt att han måste ha missat att avliva några grisar säger hans advokat Lars Brandel att han ”delvis erkänner” även det. Men Brandel trycker också på det faktum att det objektivt sett inte gått att fastställa grisarnas dödsorsak.
Åklagaren yrkar på fängelsestraff med tanke på mängden djur som tagit skada av agerandet. Lantbruksprofilens dom faller den 24 november.
” Alternativet var att försöka avliva dem och jag gjorde så gott jag kunde.
Den åtalade