Halmstad: I dag finns 20 miljoner kronor avsatta för att påbörja återupplivningen av Stora torg. På 1990-talet avsattes 50–70 miljoner kronor för att få liv i city. Problemen är desamma – men symtomen olika.
Halmstad: Den 10 februari 1993 skrev Hallandsposten att ”klockan klämtar för Halmstads centrum – så ska stadskärnan återfå liv”. Det var flera år innan det där som kallades internet verkligen tog över handeln. Så hur lät domedagsprofetian då? Och hur skulle 50–70 miljoner kronor rädda stadskärnan?
”Samtidigt som Halmstad har fått allt fler invånare har stadens centrum krympt ihop till att omfatta knappt två gator och ett torg – Storgatan, Köpmansgatan och Stora torg”.
Så inleddes ingressen till artikeln som den 10 februari 1993 tog upp en helsida på Hallandsposten. Vid tillfället hade Halmstad nått över 80 000 invånare.
Nästa mening: ”Nu ska kommunen, företagen och fastighetsägarna gå samman för att bygga upp stadskärnan igen”.
– Gör vi ingenting nu riskerar vi att få ett helt dött centrum, löd det första citatet.
Texten avslöjade att 50–70 miljoner kronor skulle satsas på att rädda det utdöende centrum. Vissa insatser skulle kunna genomföras direkt. Andra beräknades ta fem till tio år.
I januari 2021, knappt 28 år senare, skrev HP att: ”Hur Stora torg ska se ut och användas har stötts och blötts i minst hundra år. Under 2021 blir frågan aktuell igen och 20 miljoner kronor finns avsatta i kommunens budget”.
Det är olika utgångslägen, men ändå samma brännande fråga: Hur ska innerstaden få liv igen?
Men tillbaka till 1990-talet, då kunde problemen knappast inte handla om att e-handeln tagit över marknaden. Amazon var fortfarande en bil, eller möjligen tänkte man på Brasiliens regnskog. Och app såg mest ut som en felstavning för ”napp” eller möjligtvis ”Japp”.
Så hur talade man om den fruktade citydöden då? Var det en då som nu en diskussion om hyrorna? Var de enligt kritikerna för höga även för 30 år sedan?
Nja, det enda som nämns i texten från 1993 i ämnet är att fastighetsägarna hoppas på ”bibehållna eller stigande fastighetsvärden”.
Kampen mellan city och köpcentrum då? Den pågick ju redan på 1990-talet. Hallarna var dock inte Hallarna ännu, utan på Prästvägen stod maffiga Eurostop sedan 1991.
”För att konkurrera med de stora affärskomplexen utanför stan måste vi gå ihop, eventuellt bilda ett aktiebolag vars enda uppgift blir att förnya och vitalisera centrum”, sade Sven Palmkvist, stadsbyggnadschef i Halmstad.
Det som verkade vara ett större problem – ja det som hotade att döda centrum – var estetiken. Det var för mycket asfalt (asfalt skul
le förbjudas i innerstan). För fula skyltar. För olika design på soptunnorna.
Fem områden pekades ut som problemområden som man skulle satsa pengar på. Vissa av åtgärderna har tillämpats. Andra idéer tillhör fortfarande historien. Läs mer om dem i faktarutorna.
Vilka åtgärder som nu ska göras gällande Stora torg återstår att se. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Bergman (M) har sagt att han hoppas på ”ett stort folkligt engagemang” i frågan.
Han kan få en litet smakprov på engagemanget genom att titta på en tv-enkät som HP gjort på stan. Till exempel sade Halmstadbon Irene Andersson att:
– Det är på tiden att det händer någonting. Det ser för jävligt ut. Inte inbjudande alls. Jag saknar lite grönska och framför allt lite liv.
En annan röst ur enkäten:
– Varför inte göra en stor uteservering? undrar Conny Pettersson. Henrik Skärsäter:
– Jag tycker att man har lagt ner ganska mycket tid på torget de senaste två åren. Både med utemöblemang och så har man snyggat till det runt Europa och tjuren.
1993 ökade rädslan för ett utdöende Halmstad centrum. 50–70 miljoner kronor skulle satsas för att rädda stadskärnan. Hur pengarna skulle spenderas kan du läsa i texten.
LILLA TORG ”Bland det som ska åtgärdas finns bland annat Lilla Torg, som i dag ligger öde med en otrivsam bilparkering och en tom och förfallen gammal brandstation.
På torget finns inte mindre än sex olika sorters gatuarmaturer. Den ursprungliga kullerstensbeläggningen har lappats och lagats med asfalt. Affärerna marknadsför sig med skyltar som för tankarna till Kiviks marknad.
– Torget ska enligt ett tidigare beslut bli ett parkområde. Bara 16 parkeringsplatser ska bli kvar. Asfaltslagningarna ska bort och ersättas med natursten. Överhuvud taget kommer asfalt att förbjudas i innerstan, sade Sven Palmkvist (dåvarande stadsbyggnadschef i Halmstad).
Brandstationen och Röda Kvarn är fortfarande i kommunal ägo, och enligt handlingsprogrammet ska samtliga kommunala fastigheter i centrum stå som föredöme för de privata.
För att kompensera bortfallet av p-platser skapas nya på Karl XI:S väg, Hamngatan och ett parkeringsdäck i flera plan på tomten framför Skatteförvaltningen.”
UTESERVERINGAR ”Uteserveringarna i Halmstad är livligt besökta under sommarmånaderna. För att förlänga säsongen ytterligare ska byggnadsnämnden bli mer välvilligt inställd till att bevilja bygglov för med permanent inglasade uteverandor.(!) Det ska också ordnas små träffpunkter på ett antal strategiska platser i centrum genom att bygga lätta tak av glas över bänkar och växtarrangemang.
Papperskorgarna ska bli enhetliga och ges en särskild utformning för centrum
En billig men väl synlig åtgärd är att öka fasadbelysningen för att poängtera de många fina hus som faktiskt finns i centrum när man väl höjer blicken över gatunivån.
– Det ska verkligen märkas att man kommit in i centrum.”
TUNNEL TILL SÖDER ”Rådhusets innergård glasas in och ger utrymme för utställningar, konserter och andra utåtriktade evenemang. Stora torg blir mindre genom att man kompletterar den nuvarande trädgården med ytterligare en rad grönska.
För att göra det lättare att ta sig från centrum till Söder föreslås en tunnel under Slottsgatan som en förlängning av Storgatan.
Den nya gång- och cykelbron mellan centrum och Gamletullsområdet ska inte bara bli en transportsträcka utan ge möjligheter till fiske och kommers.”
NAJADEN
”Området runt Najaden ska göras mer attraktivt genom sjöbodar för marknadsaktiviteter, servering och liknande.
På båda sidor om Nissan skapas gång- och cykelvägar.
Vid Österbro och Slottsbron byggs tunnlar under den korsande trafiken. Ett förslag är att de byggs med glasad vägg mot Nissan.
Zonen utmed Nissan ska få samma typ av kommers som finns på Fisktorget vid Österbro. På en del platser anläggs terrassformade trappor från kajen ner mot vattnet.”
BROGATAN ”Den tidigare stora affärsgatan Brogatan tar i princip slut redan vid Hantverksgatan – cirka 100 meter från Stora torg. Längre ner på gatan gapar öde lokaler, bland annat i den stora gallerian Brogatan 13. För att få nytt liv i gatan, ska den bli gågata mellan Stora torg och Karl XI:S väg efter samma modell som idag finns på Klammerdammsgatan, Köpmansgatan och Storgatan. De öde affärslokalernas fönster ska skyltas upp med information om utsättningar och andra aktiviteter som är aktuella i centrum.”
Bild: HP 10 februari 1993
”Den fina kullerstensbeläggningen på Lilla torg har lagats och lappats med asfalt. Fult så det förslår”.
Bild: HP 10 februari 1993
”Vackra byggnader som dessa ska framhävas genom fasadbelysningar, anser Sven Palmkvist och Stig-ove Rick”.
Bild: HP 10 februari 1993
”Enhetliga skyltar för gatunamnen ska eftersträvas. Idag hittar man alla varianter mellan gammalt och nytt”.
Webb-tv
Hör fler röster och se hela enkäten på hallandsposten.se
Jonna Nilsson joni@hallandsposten.se