Ingen Miss Valentine på dagens alla hjärtans dag
I morgon är det alla hjärtans dag. Men att Hallandsposten skulle utlysa en skönhetstävling för att utse Hallands Miss Valentine känns i dag främmande. Betydligt mer modern ansågs idén i början av 1970-talet.
Lördagen den 7 februari 1970 uppmanades Hallandspostens läsare att vara med och rösta i den första upplagan av skönhetstävlingen Miss Valentine. På en helsida i tidningen beskrevs tävlingen bland annat med orden:
”Välj Hallands Miss Valentine. Rösta i affärerna och vinn en persianpäls från Roberts. Här i närheten finns det konterfej (porträtt, reds anmärkning) på vackra halländskor – det är våra Valentinor. Bland dem ska ni utse den som ser hjärtligast ut – eller vilka kriterier ni nu vill använda er av – och sedan fyller ni i den röstsedel som finns att få hos olika affärsidkare.”
Inte bara tävlingsidén känns i dag främmande, även priset är svårsmält år 2021. Men att döma historien är som bekant komplicerat och det som i dag är omodernt kan ha varit framåtskridande i sin historiska kontext.
– Idén att rösta fram en Miss Valentine känns väldigt Usa-inspirerad och typisk för den här tidens känsla av frigjordhet som vi var så stolta över, säger Anders Bergenek, född 1950, välkänd skribent på Hallandspostens familjesidor och förmodligen den som har gjort flest djupdykningar ner i HP:S digitala arkiv.
– Det vi inte tänkte på då var att det var en frigjordhet på männens villkor där kvinnan objektifierades, fortsätter han.
För att förstå hur skönhetstävlingar har kunnat ses som moderna måste man titta närmare på den tid de uppstod i. Före första världskriget levde de flesta kvinnor undanskymda från offentligheten under manliga familjemedlemmars beskydd och tanken att de, utan att verka omoraliska, skulle kunna ställa upp till allmän beskådan och delta i skönhetstävlingar var omöjlig. När de första offentliga luciatävlingarna arrangerades på 1920-talet kunde de därför ses som ett tecken på en mer modern kvinnosyn där kvinnor fick synas och ta plats i offentligheten.
Efter andra världskriget blev allehanda skönhetstävlingar populära, till exempel arrangerade tidningen Vecko-revyn 1949 den första Fröken Sverige-tävlingen. Vinnare av den första Miss Valentine-tävlingen i Halland 1970 blev Bitten Sörensen från Laholm.
Men Halmstadtjejen Lena Tjellander, numera Jolton, som vann tävlingen 1973 är nog den vinnare som blivit mest uppmärksammad efter vinsten. Hon flyttade efter gymnasiet till USA och deltog under ett par säsonger (2010–2011) i teveserien Svenska Hollywoodfruar.
Efter sekelskiftet har den svenska synen på skönhetstävlingar ändrats och på Hallandspostens sidor lyser numera så väl luciauttagningar som Miss Valentine-tävlingar med sin frånvaro. Men innan vi i dag sätter oss på våra höga hästar och hyllar oss själva för vår modernitet bör vi komma ihåg att de tidigare så populära skönhetstävlingarna trots allt gick ut på att i positiv anda rösta fram någon, om än enbart för hennes skönhets skull.
I dag ägnar vi oss i stället åt att i diverse teveprogram rösta bort någon bara för att hen på ett eller annat sätt inte anses bra nog. Frågan är om det kommer att ses som modernt av framtida generationer?
” Idén att rösta fram en Miss Valentine känns väldigt Usa-inspirerad och typisk för den här tidens känsla av frigjordhet som vi var så stolta över