Elever kan få coronatesta sig regelbundet i höst

I höst kan skolelever behöva snabbtesta sig regelbundet för covid-19. Folkhälsomyndigheten diskuterar nu olika alternativ för hur smittspridningen kan kontrolleras i ett läge där barn och ungdomar är ovaccinerade.

Lagom till att skolorna sätter i gång igen efter sommarlovet väntas alla vuxna som vill vaccinera sig ha fått minst en dos, om regeringens plan håller. Även barn och ungdomar i riskgrupper ska ha vaccinerats.

Men de flesta barn och ungdomar under 18 år kommer fortfarande att vara ovaccinerade. Därför kan det vara de som håller i gång smittspridningen framöver.

– Vi har en förhoppning om att den breda vaccinationen av alla över 18 år kommer att trycka undan smittspridningen. Men viruset kommer inte att försvinna helt och hållet och gruppen barn och unga kommer att vara mottaglig i stor utsträckning, säger Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

För att förbereda sig för en situation där fokus allt mer kommer att hamna på ovaccinerade barn och ungdomar, analyserar Folkhälsomyndigheten en rad olika insatser.

En av dem är screening, alltså bred testning av skolelever utan att det finns misstanke om smitta. Detta görs redan varje vecka i bland annat Danmark och Storbritannien.

– Vi har kontakt med danska kollegor och ska följa upp hur de ser på effekterna av genomförandet, säger Britta Björkholm.

I Danmark måste gymnasieelever testa sig två gånger i veckan för covid-19, annars får de inte delta i undervisningen på plats i skolan.

För danska grundskoleelever som är över tolv år finns inget absolut krav på testning, men de uppmanas starkt att snabbtesta sig två gånger i veckan. De allra yngsta skolbarnen behöver inte göra tester.

– Än så länge har vi inga sammanställningar eller utvärderingar på att det har en avsedd effekt på smittspridningen. Men vi följer det förstås, säger Britta Björkholm.

Hon betonar att Folkhälsomyndigheten ännu inte har landat i något beslut. Det är långt till hösten och ingen vet hur det epidemiologiska läget ser ut då, och vad som då bedöms vara en rimlig åtgärd.

En viktig parameter i analysen är också att väga riskerna mot nyttan.

För ett barn kan det vara en ganska obehaglig upplevelse att till exempel få en provpinne i näsan eller i svalget. Screeningen kan också skapa oro och stigmatisering kring provresultaten.

En annan fråga som Folkhälsomyndigheten tittar på är hur screeningen skulle genomföras och av vem. Eftersom många vuxna väntas vara vaccinerade i höst finns inte samma behov av den testning som pågår i dag, vilket kan frigöra kapacitet.

Ingen vet i nuläget om det i höst kan finnas nya varianter av viruset som gör att barn blir mer allvarligt sjuka.

– Just nu är det inte svår sjukdom som är det stora problemet, utan att barn och ungdomar kan bidra till smittspridningen, säger Britta Björkholm.

Nu i veckan tas ett litet steg mot utökad testning av skolelever när Folkhälsomyndigheten ändrar i sin vägledning för smittspårning. Även elever som inte själva har symtom, men har varit nära en smittad person bör nu testas, anser myndigheten.

Oavsett vad som händer med screening i höst får skolorna räkna med att de måste fortsätta med förebyggande åtgärder för att undvika trängsel. Och eleverna kan räkna med att även i fortsättningen få höra uppmaningar om att hålla avstånd och att stanna hemma vid minsta symtom.