Hetast just nu på nöjesmarknaden – manusförfattare
Sveriges manusförfattare surfar på strömningsvågen. Behovet av bra historieberättare bara växer när de internationella jättarna utmanar traditionella tv-bolag i slaget om den svenska publiken.
Manusförfattaren har en lång historia som film- och tv-branschens Askungen: slavande vid skrivmaskinen men aldrig bjuden på balen. Blev det succé fick regissören ta emot det mesta av kredden – blev det fiasko var det lätt att skylla på att manuset inte höll måttet.
Men nu har manusförfattarna äntligen fått sin prins, och han heter Netflix. Eller HBO. Eller rentav SVT Play. Med ett strömningslandskap som verkar utökas med en ny tjänst i månaden pågår en ständig kamp om nya historier, och människorna som kan koka ihop dem.
– När jag började jobba som manusförfattare 1995 så hade jag aldrig kunnat föreställa mig den här efterfrågan som finns i dag – branschen äter ju författare, säger Cilla Jackert, som ligger bakom Svt-succén ”Tunna blå linjen”.
Hon tog sig in i yrket via såpor, som gav unga manusförfattare en chans att pröva sina vingar. Men såporna dukade under och under många år fanns det inga sådana slussar in i branschen – inte förrän strömningsboomen slog till.
– Jag är så otroligt tacksam för att ha kommit ut i den här industrin nu, säger manusförfattaren Lisa Ambjörn.
Hennes karriär har gått i ett sedan hon tog examen från Stockholms Dramatiska Högskola 2018. Då hade hon redan fått jobbet som huvudförfattare för Svt-serien ”Sommaren 85”, och kanalen hade också tackat ja till hennes självbiografiska komediserie ”Sjukt”. Nu jobbar hon med dramaserien ”Young royals”, hennes första samarbete med Netflix.
– Det finns så mycket pengar och bredd i branschen nu och det gör att kanalerna vågar satsa på saker som sticker ut. Det är en jäkla dröm att få befinna sig i det. Det enda negativa är att tidsramarna pressas, eftersom alla vill komma ut med den bästa idén så fort som möjligt, säger Lisa Ambjörn.
Martina Österling på Albatros Agency är agent åt många manusförfattare, och hon märker tydligt den skenande efterfrågan – även på oprövade talanger.
– Det blir lättare och lättare att få in nya namn i manusrummen, eftersom det utvecklas så otroligt mycket tv-drama just nu. Det finns verkligen möjligheter för alla typer av manusförfattare. Och beställarna får fajtas om de bra projekten, säger hon.
Manusförfattarna jagas både av de kommersiella strömningsjättarna och av de traditionella tv-bolagen. När publiken efterfrågar kvalitetsserier på längden och tvären måste alla tänka nytt. Public service-kanalerna och de internationella strömningstjänsterna göder varandra, menar Lisa Ambjörn.
– Netflix mår bra av att SVT gör ”Tunna blå linjen”. ”Skam” hade bara kunnat finnas som ett tioårigt testprojekt på NRK, men den serien har inspirerat till massor av grejer som vi kan se på strömningsjättarna nu, säger hon, och får medhåll av Expressens tv-kritiker Mattias Bergqvist:
Manusförfattaren Cilla Jackert kom in i yrket via tv-såporna i mitten av 1990-talet och hade aldrig kunnat föreställa sig den efterfrågan på manus som finns i dag.
– Svenskproducerat drama är mycket bättre nu än för tio år sedan, rent generellt. Som en konsekvens av konkurrensen så måste alla höja sig, helt enkelt.
” Det finns så mycket pengar och bredd i branschen nu och det gör att kanalerna vågar satsa på saker som sticker ut.
Pandemin har inte rubbat manusförfattarnas uppåtkurva, snarare tvärtom. Medan många andra filmarbetare fick lämna halvfärdiga inspelningar kunde manusförfattarna fortsätta som vanligt med att skriva på sin kammare.
Mattias Bergqvist hoppas att pandemin har gett dem tid att gräva djupt i lådorna och ta en ny utvecklingsvända med osålda projekt.
– Det finns alltid en risk i att när det ska vara mer och mer innehåll, att folk aldrig riktigt får chansen att landa i en idé och göra den så bra som möjligt. Men om den här pausen har gett dem en chans att vässa sina unika idéer, så kommer det att ge ännu bättre serier om några år.
Manusnestorn Cilla Jackert fun
Lisa Ambjörn manusförfattare