Livsfarliga klipphopp fortsätter
Halmstad: De livsfarliga klipphoppen i Grötvik fortsätter och skadegörelsen ökar. Ansvariga för Halmstad Wakepark larmar om bristande föräldraansvar: barn gör alldeles för farliga saker i stenbrottet utan att föräldrarna har koll.
Styrelsen för Halmstad Wakepark ser dagligen spår av att barn lekt i stenbrottet i Grötvik på kvällarna. Skaderisken är stor, milt uttryckt, och de efterlyser föräldraansvar.
– Inför ett arrangemang nyligen var jag här på kvällen före och hittade killar i elva-tolvårsåldern som lekte i stenbrottet på våra hopp. De hade simmat ut och använde grejerna som leksaker. Men det här är inte Halmstad lekpark. Det är en idrottsanläggning, där det innebär stora faror om våra grejer skadas eller flyttas, säger Mats Örjes, en av styrelseledamöterna som sluter upp för att beskriva sin oro över att vuxna inte tar farorna i stenbrottet på allvar – och för att återigen belysa den ständigt pågående risken när unga hoppar från de höga stenbranterna intill wakebanan.
– Jag är orolig över att barn lämnas ensamma på en plats där de inte borde vara ensamma på kvällen. Det blev droppen för mig. Vi är här på dagtid och då innebär det en vuxennärvaro här. Jag vet att det alltid funnits barn och unga som tycker att det är kul att hoppa från branterna intill stenbrottet, men det blir ohållbart när barn i tio-elvaårsåldern lämnas ensamma här på kvällarna, fortsätter han.
Samtidigt som HP är på plats och styrelsemedlemmarna i Halmstad Wakepark berättar om sin oro hör vi höga rop och sedan ett plums.
Flera killar är uppe på de högsta avsatserna där fallhöjden är över 20 meter.
Det är långt mer än en nagelbitare. Skyltarna på staketen omkring stenbrottet varnar för livsfara. Alltså riktig livsfara, sådan man kan dö av. Skyltarna räcker inte.
Det plumsar igen och vi ser hopparens kompis som står och tvekar på 24-metersavsatsen och hans fullständigt livsfarliga lek med ödet. Och sedan klivet ut i luften.
Det plumsar igen och strax efteråt syns ett huvud som kommer upp till ytan. Vi andas ut.
– Vi har polisanmält skadegörelse på våra grejer. Det är en svår balansgång, vi vill ju att parken ska vara tillgänglig, även på kvällstid. Men det här är ju ingen allmän badplats, poängterar Mats Örjes och styrelsekollegan Marcus Mellberg fortsätter:
– De flesta sköter sig, men det finns tyvärr de som kastar ner lampor och förstör. Det är ju verkligen en fin plats att hänga på. Och om man nu kan och får det vore det ju trevligare om man försökte ta hand om platsen i stället.
I år har Halmstad Wakepark byggt ytterligare en bana. Den gör hoppning från branterna inte kan ske under tiden som parken har sin verksamhet igång. Banan passerar
” Egentligen är det här är föräldrafråga och ett förebyggande arbete, att barnen ska få veta redan när de är små att det är verkligen är jättefarligt
Bea Lindell
på en av de mest populära hopp-platserna.
– Då får vi frågan: ”Var får vi hoppa i stället?”. Vi svarar: ”Ni får inte hoppa och absolut inte här.” säger Mats Örjes och konstaterar:
– Vi kan inte styra över det som sker på kvällarna. Alla vi i styrelsen känner en stor oro över föräldrafrånvaron, att de inte verkar veta vad barnen gör. De får gärna vara här och bada från bryggan. Vi vill att platsen ska finnas för alla. Men när de riskerar att förstöra våra nyinskaffade hopp är det inte rätt. Det senaste hoppet vi köpte kostade 250 000 kronor. Det är extremt mycket arbete med att få dem på exakt rätt plats. Det är som sagt ingen lekplats, understryker Mats Örjes.