Auf-ordföranden: ”Vi har inte stoppat hatet”
Tio år har gått sedan åtta personer miste livet när en bomb exploderade i Norges maktcentrum och 69 personer avrättades på ett sommarläger på ön Utöya i Tyrifjorden. Grannlandet hedrade på torsdagen offren med tal, tyst minut och blommor.
Tio år har gått sedan Anders Behring Breivik utförde sina terrorattentat i den norska huvudstaden och på ön Utöya i grannregionen Buskerud. När han tvingades ner på knä av den norska beredskapsstyrkan den kvällen var regeringskvarteret barn och unga som antingen redan mist livet eller som var så allvarligt skadade att de inte skulle klara sig.
De senaste tio åren har anhöriga fått lära sig leva med saknaden och de som var där fått bearbeta traumat. GP har bland annat pratat med några av de som överlevde, ett par som var med och räddade många ungdomar ur fjorden, med den dåvarande statsministern Jens Stoltenberg och extremismforskare.
Under torsdagen inledde Tor Inge Kristoffersen, Lisbeth Kristine Röyneland och Merete Stamneshagen från den nationella stödgruppen en ceremoni vid regeringskvarteret med att tala om överlevande, mördade och anhöriga. Men även om samhällsdebatten efteråt.
– Vad skulle de som så orättvist blev mördade tänkt om oss nu, tio år efteråt? sa Lisbeth Kristine Röyneland, en av de ledande i stödgruppen och som förlorade ett barn.
I den begränsade publiken fanns bland annat statsminister Erna Solberg, kronprins Haakon och kronprinsessan Mette-marit, samt tidigare statsministern Jens Stoltenberg.
AUF:S nuvarande ordförande Astrid Willa Eide Hoem var en av de som befann sig på Utöya när terroristen gick till angrepp.
– Vi har inte stoppat hatet, högerextremismen lever fortfarande. Terroristen var en av oss, sa hon från den lilla scenen vid regeringskvarteret tio år senare.
Hon la vikt vid att rasismen fortfarande lever på internet och att ord kan bli till handling.
– All terror har startat med hatiska ord. Det är för sent att stå upp när skotten har ljudit. Det är för sent att säga ifrån när hatet har tagit liv.
Till de som undrar vad som hade kunnat göras innan 22 juli sa hon:
– Allt vi tänkt att vi borde ha gjort tiden före, det är det vi måste göra nu. Det är nu vi måste säga att vi inte godtar rasism och hat. Om vi gör det nu, kan vi kanske hålla löftet om aldrig mer ett 22 juli.
Statsminister Erna Solberg inledde sitt tal med att påpeka att tiden inte läker alla sår – de 77 personer som dödades är fortfarande saknade. Hon är bekymrad över att det fortfarande är många som lider och att flera drabbade får utstå hat och hot.
– Det visar hur viktigt det är att vi tar kampen mot hat, rasism och extremismen på allvar. Vi får inte låta hatet stå oemotsagt, säger hon.
Därefter lästes alla namn på de som förlorade livet upp vid regeringskvarteret och blomsterkransar lyftes fram innan en tyst minut hölls framför ett glasmonument med alla de dödades namn.
Vid 11 tog nästa ceremoni vid i domkyrkan i Oslo. Jens Stoltenberg, som höll ett omskrivet tal på samma plats strax efter attentaten för tio år sedan, talade även tio år senare.