Därför är internatskolorna så lockande för kulturen
Populärkulturens vurm för internatskolor och slutna rum har fått nytt liv med svenska böcker och tv-serier som ”Skolan”, ”Young royals” och ”Zebrarummet”. Varför? Bland förklaringarna finns både kittlande miljöer och sociala klyftor.
Internatskolor är inget nytt fenomen i kulturen. Redan på 1800-talet beskrev engelska internatskoleelever sina upplevelser i autofiktiva romaner som snart spred sig långt bortom den överklass som skildrades. Men med undantag för ett uppsving på 1940-talet – och den i sammanhanget givna Jan Guillou-romanen ”Ondskan” från 1981 – har de svenska internatskoleskildringarna varit förhållandevis få. Fram till nu.
Plötsligt är populärkulturutbudet fullt av pampiga skolkorridorer, propra uniformer och mindre propra nollningsfester. Spänningsromanen ”Skolan”, sommarens mest omtalade ungdomssatsning ”Young royals”, och kommande
”Zebrarummet” – alla använder de fiktiva svenska internatskolor som dramats spelplats.
– Det märks att människor är nyfikna på platser som är stängda, säger Michaela Hamilton, en av manusförfattarna bakom tv-serien ”Zebrarummet” som har premiär på Viaplay i augusti.
Att just 2021 blev ett år med flera svenska internatskoleskildringar tror hon är en slump. Däremot är hon inte förvånad över att skildringarna lockar.
Dels för att svenskar fortfarande är ganska ovana vid fenomenet internatskolor, men också för att skolorna ofta fungerar enligt ett slags alldeles egen maktordning.
– Det är ett annat sätt att förhålla sig till uppfostran och till vilka konsekvenser handlingar får. Och säga vad man vill om Sverige, men det är